Ordet ortopedi härstammar från grekiskans "orthos" som betyder rak och "paidion" som betyder barn. Inom ortopedin behandlades förr främst barn med skolios men idag omfattar området alla former av skador och sjukdomar i rörelseorganen, d.v.s. i leder, skelett och muskler. Konsekvenserna av sjukdomar och skador i rörelseorganen är stora för såväl den enskilda individen som för hälso- och sjukvården och samhället. Sjukdomar i muskler och skelett utgjorde den största globala sjukdomsbördan 2016 (mätt i levnadsår med sjukdom) näst efter kategorin psykisk sjukdom och substanssyndrom. De höga samhällsekonomiska kostnaderna i form av arbetsbortfall orsakade av sjukskrivningar illustreras väl av Försäkringskassans statistik för 2016, där rörelseorganens sjukdomar stod för 19% av sjukpenningkostnaderna för kvinnor och 24% för män, vilket motsvarar 4,0 miljarder kronor för kvinnor och 3,0 miljarder kronor för män.

Vid avdelningen för ortopedi bedrivs såväl preklinisk som klinisk forskning inom ett flertal områden, såsom artros, höftdysplasi, höftfyseolys, knä- och höftledsplastik, mjukdelssarkom och registerforskning med ortopedisk anknytning. Forskningen spänner från molekylära in vitro-studier till kliniska interventionsstudier. En betydande andel av forskningen bedrivs därför i mycket nära samarbete med ortopediska avdelningen på SUS. Ett flertal av avdelningens forskargrupper är dessutom knutna till nätverket LOAD (Lund OsteoArthritis Division), som samlar seniora forskare med olika spetskompetenser inom artrosfältet. Avdelningen ansvarar även för delar av undervisningen på läkarprogrammets termin 8 samt undervisning av blivande ST-läkare. Sedan 2012 leds avdelningen av professor Leif Dahlberg.