Gruppen i teoretisk partikelfysik studerar materians minsta beståndsdelar och hur dessa växelverkar med varandra. När partiklar bringas att kollidera vid höga energier, t.ex. vid den stora LHC-acceleratorn vid CERN, så dominerar stark växelverkan. Denna beskrives av en teori kallad QCD, som formuleras i matematiska ekvationer så komplicerade att de inte kan lösas exakt. Istället utvecklas approximativa men mycket sofistikerade och detaljerade datorsimuleringar av kollisionsprocesserna i vår grupp. Dessa s.k. Lundamontecarlos användes världen över för att tolka experimentella resultat. Komplementär information erhålles genom precisionsmätningar vid lägre energier, t.ex. i sönderfall, och vi utvecklar aktivt teoretiska beskrivningar av detta. QCD är del i en större teori, standardmodellen. Men även om denna är väldigt framgångsrik så har den sina begränsningar och brister, och därför utvecklas modeller som söker gå bortom den. Gruppen deltar också i denna sorts studier.