• Kollektiv rättsmobilisering
• Lokalt solidaritetsarbete
• Juridisk rådgivning
• Barns rättigheter

Jag är sedan 2022 professor i Rättssociologi. Min forskning handlar om kollektiv rättighetsmobilisering och lokalt solidaritetsarbete, i en samtid präglad av migration, ökade gränskontroller och ekonomiska åtstramningar på välfärdsområdet. Jag har ett särskilt fokus på juridisk rådgivning och barns rättigheter i en svensk kontext.

Min bakgrund är tvärvetenskaplig genom min forskarutbildning vid tema etnicitet, Linköpings universitet. Dessförinnan läste jag juristprogrammet och mastersutbildningen i internationell rätt vid Raoul Wallenberg Institutet vid Lunds universitet. Jag har en docentur i mänskliga rättigheter. 

Jag har under de senaste 15 åren forskat om levda erfarenheter av asylregler, med särskilt fokus på problemet med människor som blir rättsligt strandsatta i Sverige, samt bristen på respekt för asylrätten och barns rättigheter och rättsosäkerheten i migrationsbyråkratin.

Pågående forskning

The dynamic life of Child Rights in three legal cultures. A comparative analysis of child custody cases

I samarbete med Monica Lindbekk, Rustam Urinboyev och Anna Sonander undersöker jag hur barns rättigheter tas tillvara i vårdnadstvister. Vi försöker besvara följande frågor: På vilka premisser och referenser baserar professionella som ska säkerställa barns rättigheter sina argument - lagstiftning, prejudikat, religiösa normer, barns och föräldrars åsikter, människorättsinstrument etc.? Vilka likheter och skillnader kan identifieras i Egypr, Sverige och Uzbekistan, och hur kan dessa förstås utifrån en jämförande ansats? Vilka är konsekvenserna för barns rättigheter i rättssystemet mer generellt? Vi analyserar rättsfall, dokumentation från domstolsförhandlingar, samt intervjuer med domare och andra yrkesverksamma. Det komparativa angreppssättet möjliggör en djupgående analys genom att varje fall ställs mot de andra. Barnkonventionen är en internationell konvention om mänskliga rättigheter som ger utrymme för skönsmässig bedömning. Yrkesgrupper har ett betydande inflytande på den praktiska innebörden av barns rättigheter, vilket påverkar barns villkor i rättssystemen.

Public employees’ mobilization against the Informers Act. (PEMA)

Med Jacob Lind, forskare

Den svenska regeringen har nyligen föreslagit en lång rad repressiva politiska förändringar när det gäller migration och migranters mänskliga rättigheter. Ingen fråga har mött så mycket kritik som den föreslagna skyldigheten för offentliganställda att polisanmäla papperslösa – det som kommit att kallas för angiveriförslaget. Detta projekt syftar till att förstå varför och hur välfärdspersonal mobiliserar mot det föreslagna angiveriförslaget. Genom en enkät, individuella intervjuer och gruppintervjuer kommer vi att analysera deras argument, strategier och praktiker när de navigerar i detta policy-skifte. Den pågående statliga utredningen av förslaget kommer att presentera sin rapport strax för projektets uppstart och vi kommer att analysera remissprocessen och efterföljande offentliga debatter. Projektet argumenterar för att offentliganställda inom välfärden är avgörande inte bara för implementeringen av migranters mänskliga rättigheter, utan deras kritik mot angiveriförslaget indikerar ett kollektivt ifrågasättande i sig, vilket tillsammans med irreguljära migranters rättighets-anspråk skapar en nödvändig grund för migranters mänskliga rättigheter till att börja med. Projektets tvärvetenskapliga metod och teori kommer att göra det möjligt att diskutera inte bara implikationerna av välfärds-professionellas kritik och mobilisering för migranters framtida rättigheter utan också vilken status mänskliga rättigheter har i Sverige i stort idag.

Regulating Social Housing

I samarbete med Sara Stendahl (PI, Göteborgs universitet) undersöker jag hur rättslig reglering kan bidra till en social bostadspolitik som skapar goda boendeförhållanden för alla. Syftet är att presentera en tematisk sammanställning av tidigare forskning om rättslig reglering av betydelse för bostadens sociala dimensioner. Med rättsvetenskapligt inriktade studier avses forskning som fokuserar på juridik, juridiska konstruktioner och tillämpning av juridik eller rättssystem. Komparativa studier inkluderas för att möjliggöra jämförande och internationella perspektiv. Den systematiska utvärderingen genomförs i fyra distinkta faser: planering, genomförande, utvärdering och rapportering. I projektgruppen ingår två professorer (offentlig rätt och välfärdsrätt) samt en bibliotekarie. Projektet avslutas 2024 med en framåtblickande workshop där olika samhällsaktörer som är engagerade i att skapa en hållbar bostadspolitik bjuds in för att diskutera hur tidigare kunskap kan användas för att möta utmaningen att säkerställa tillgång till bra bostäder för alla.