Forskningsområden

• Implementering av barns rättigheter i praktiken
• Professionellas handlingsutrymme och dess betydelse för barns rättigheter i praktiken
• Barns och ungdomars upplevelser av juridiska processer vid vårdnadstvister
• Trygghetsskapande arbete i skolan

Mina forskningsintressen handlar om hur professionella aktörer i sitt arbete med barn påverkas och förhåller sig till olika faktorer såsom lagstiftning, organisationskultur, resurser osv. Vidare är jag intresserad av vilken betydelse de professionella aktörernas arbete och de olika beslut som fattas får för en konkretisering av barns rättigheter i praktiken, det vill säga hur användandet (implementeringen) av barns rättigheter sker i praktiken samt om och hur ett rättighetsperspektiv formas och kommuniceras inom olika organisationer. Ett annat intresseområde rör barns och ungdomars upplevelser av juridiska processer, särskilt i samband med vårdnadstvister. Fokus är på att synliggöra hur barn själva upplever att vara del av en rättsprocess som direkt berör deras liv, och hur deras perspektiv tas tillvara – eller förbises – i praktiken. 

Jag är en av samordnarna i Child Rights Institute (Cri) på samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Cri är ett fakultetsövergripande nätverk med ca 50 medelmmar från 6 olika fakulteter samt universitet i Sverige och Norden .

Pågående forskning

The dynamic life of Child Rights in three legal cultures. A comparative analysis of child custody cases
(Forte)

I samarbete med Anna Lundberg (PI) Monica Lindbekk och Rustam Urinboyevundersöker jag barns rättigheter i vårdnadsmål med en komparativ ansats i tre rättskulturer: Sverige med en typisk västerländsk rättskultur, Egypten vars rättskultur präglas av sharialagar samt Uzbekistan som kännetecknas av en hybrid rättskultur med sovjetiska, västerländska och islamiska element. Syftet är att bidra med nydanande kunskaper, om hur barns rättigheter förstås och används av professionella som verkar för att barns rättigheter ska beaktas i vårdnadsmål, samt vilken betydelse detta har för barns villkor och rättigheter och för samhällsutvecklingen. Projektets komparativa ansats innebär ett brett empiriskt material som analyseras djupgående samt att alternativa tolkningar av barns rättigheter identifieras. Projektets resultat avser bidra till att barns rättigheter respekteras och skyddas i högre grad.

BEDRE SKOLER OG TJENESTER MED KUNNSKAP FRA BARN 
(Nordplus Horizontal 2025)

Projektet syftar till att framtida yrkesverksamma inom utbildning, omsorg och sociala tjänster i Norden och Baltikum får med sig kunskap direkt från barn och unga om vad som upplevs som tryggt och användbart. Genom att integrera dessa perspektiv i yrkesutbildningar skapas mer relevanta och säkra verksamheter för barn och ungdomar.

Innovativa metoder utvecklas för att lyfta barns och ungdomars röster i undervisning och kursmaterial. Detta stärker studenternas förmåga att möta unga på ett lyhört och behovsanpassat sätt.

Projektet drivs i samarbete mellan Universitetet i Sørøst-Norge (USN), Förändringsfabriken i Norge, Lunds universitet och Københavns Professionshøjskole. Genom gemensamma workshops och inspirerande material utvecklas nya undervisningsformer som sprids till utbildningsinstitutioner i hela regionen.
 

Barnrätt i kommunalt beslutsfattande
 

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur rättsliga åtaganden tar sig uttryck i kommunala verksamheters arbete genom att analysera hur barns rättigheter och barns perspektiv förstås, tillämpas och uttrycks i praktiken inom olika kommunala verksamheter. Vidare kommer studien att undersöka huruvida och på vilket sätt barnkonventionen, som en del av svensk lagstiftning, har påverkat kommunernas arbetssätt och deras syn på barnrättsbaserat arbete. 

I skuggan av rättsprocessen - En studie om barns upplevelser av föräldrars vårdnadstvist
(Allmänna barnhuset)

Denna studie undersöker hur barn och ungdomar med föräldrar i vårdnadstvist upplever den juridiska process som inleds när en förälder ansöker om stämning hos tingsrätten om vårdnad, boende och umgänge. Fokus ligger på att belysa barnens och ungdomarnas perspektiv och upplevelser, ett perspektiv som ofta saknas både i forskning och i arbetet med att främja barns rättigheter. Studien strävar efter att bidra med ny kunskap för en mer barncentrerad och rättssäker hantering där barns bästa och delaktighet står i fokus. Genom intervjuer med ungdomar 12–18 år analyseras deras erfarenheter för att utveckla processer anpassade efter barnens behov och välmående.
(Studien påbörjas 2026)

Barnens och barnets bästa - möjligheter och utmaningar.
(Justa Gardi stiftelse)

Lina Ponnert & Anna Sonander

Projektet har som övergripande syfte att undersöka och analysera principen om barnets bästa i praktiken, med fokus på det spänningsförhållande som kan finnas när både enskilda barns bästa och en grupp barns bästa ska beaktas. Empirin utgörs av intervjuer med skolor och HVB-hem där projektet undersöker hur dessa verksamheter resonerar kring och hanterar normbrytande beteende hos tonåringar som riskerar att påverka gruppen negativt. Projektet har även särskilt intresse för vilken betydelse barnkonventionens nya status som lag i Sverige kan innebära i praktiken.