Den gemensamma nämnaren i min forskning är historieskrivning och historiekultur; hur föreställningar om det förflutna legitimeras och av vem, vilka värden som anses viktiga och hur dessa värden förändras.

Ett exempel är forskningsnätverket "Negotiating the Past", som leddes från Oslo universitet. Där arbetade vi med förståelse av dåtiden genom att använda begreppet förhandling. På så sätt blir historien ett eget kulturhistoriskt fält i studiet av kollektivt minne, minneskultur och historiebruk. Projektet avslutades 2010 med publikationen Negotiating Pasts in the Nordic Countries. Interdisciplinary Studies in History and Memory Memory (eds. Anne Eriksen & Jón Viðar Sigurðsson, Nordic Academic Press, 2010).

Ett annat exempel är deltagandet i ett stort referensprojekt kring minneskultur i forn- och medeltida Norden, som resulterade en 1000 sidor lång Handbook of Pre-Modern Nordic Memory Studies: Interdisciplinary Approaches (eds Jürg Glauser, Pernille Hermann & Stephen A Mitchell, De Gruyter, 2018).

Relationen mellan biologi och kultur var central i det stora British Academy Centenary Research Project "Lucy to Language: The Archaeology of the Social Brain", där övriga forskare främst tillhör naturvetenskaperna.. Jag har tillbringat tid som Visiting Fellow vid School of Biological Sciences i Liverpool. Professor R.I.M. Dunbar, nu professor i evolutionär antropologi vid University of Oxford, bjöd in mig för att studera isländska sagor med utgångspunkt i teorier om släktskapsselektion. En delpublikation gavs ut av Oxford University Press under 2010: Social Brain, Distributed Mind (eds. R.I.M Dunbar, C. Gamble and J. Gowlett). Projektet fortsätter att producera analyser, senast i artikeln "Are there fitness benefits to violence? The case of medieval Iceland" i Evolution and Human Behavior, skriven av R.I.M. Dunbar & A. Wallette (2024).