Anne-Marie Leander Touati

Minne, självbild, tradition, referens, innovation, förändring, kontext och tolkning är centrala begrepp för min forskning som gärna rört sig kring kommunikation i och genom bild. Samma begrepp är också centrala för de social- och ekonomisk historiska frågeställningar jag studerar genom arkeologiska lämningar.

Jag leder två stora, långsiktiga forskningsprojekt. Det ena gäller publikation och analys av Gustav III:s antiksamling (ca 200 skulpturer och en rik samling relaterade dokument). Det andra är ett brett upplagt fältarbete i Pompeji. Båda projekten drivs under min ledning tillsammans med kollegor och studenter ur svenskt och internationellt vetenskapssamhälle. Båda har också omsatts i publika manifestationer: Antiksamlingsprojektet genom rekonstruktionen – under min ledning gällande förmålsurval, uppställning och i viss mån scenografi – av det ursprungliga museirummet på Stockholm slott (invigt 1992) och Pompejiprojektet genom utställningen Pompeji på Millesgården (2014-2015).

Genom de möten som kom till stånd när jag kom till Lund har båda projekten dirigerats mot digital teknik – som metod för dokumentation och som medel för tolkning. Samarbetet med Dr Nicolò Dell’Unto och hans nätverk av unga forskare (idag DARK-Lab) och internationella experter i digital arkeologi, och med Humansitlaboratoriet vid Lunds universitet är i form av symbiotiskt utbyte, där framförallt Pompejiprojektets materialsamling kommit att stå i centrum. Sedan en digital modell av lämningarna efter kvarter V 1  (Pompejiprojektets studieobjekt) skapats med hjälp av laser skanning kunde den redan befintlig digitala fotodokumentationen användas för bygge av datordriven dokumentation och visualisering i 3D. Genom de verktyg som skapats i dialog mellan projektet och tekniska kompetens har en ny väg till övergripande helhetsstudie och detaljexamination öppnats. Studien kan nu till stor del utföras på distans, vid arbetsbordet. Tekniken har en revolutionerande potential, dels genom kostnadsminskning (långvarande fältarbete är extremt kostnadskrävande) och genom öppning för mer effektiv tidsanvändning (hemifrån), dels genom det helt nya analytiska närmande som möjliggörs av växling mellan översikt och detalj.

Arbetet riktas främst på att producera resultat både digitalt och i tryck. Basdokumentationen presenteras digitalt, i text, fotografi och 3D på sajten www.pompejiprojektet.se som sedan 2021 handhas av Lunds universitet som forskningsinfrastruktur. Vetenskaplig resultatrapportering presenteras i tryck.

Arbetet med Antiksamlingen har återupptagits under 2023 och intensifierts under 2024. Det utförs i samarbete med Nationalmuseum och ett antal svenska och internationella experter. Målet är att slutföra sedan länge påbörjade, samförfattade manuskriptet. Slutpublikation planeras i två volymer med ytterligare stöd i kompletterande, databaspresenterad bilddokumentation i open access. Volymerna skall omfatta både den stora samling skulptur, arkitektoniska och dekorativa fragment som införskaffades av gustav III från gravören Giovanni Battista Piranesis arvingar och de äldre pjäser av antik eller antikinsprirerad marmorskulptur som kommit i svensk kunglig ägo tidigare, främst genom Drottning Kristinas samlande men också genom privata donationer.

För attåsatdkomma en återanknytning med sedan tidigare engagerade experter och tillföra några nya svenska medlemmar i forskargruppen organiserade undertecknad ett tvådagars seminarium i Stockholm med stöd från Kungl. Vitterhetsakademien. Vid sidan av publiceringsarbetet diskuteras också utställningsidéer.