Annika Anderssons forskning kombinerar den språkliga färdigheten med event-related potentials (ERP) i modersmålstalare och tvåspråkiga barn och vuxna. Tidigare studier som jämfört ERP komponenter i tvåspråkiga med enspråkiga görs oftast med vuxna som lärt sig sitt andra språk vid olika åldrar. Man har funnit att bearbetningen av syntax (meningsbyggnad) är mycket känslig för sen inlärning (post pubertal) medan semantik är mindre känslig.

En svårighet med studier av inlärning av andra språk är att separera effekter av färdighet (hur flytande man är på språket) med åldern då man lärde sig språket eftersom dessa är starkt korrelerade. Ju yngre man var när man lärde sig språket desto bättre är man på det språket som vuxen. Annika Anderssons studier av tvåspråkiga barn har differentierat effekter av ålder och färdighet med hjälp av statistiska metoder.

Resultaten från dessa studier tyder på att färdighet och ålder påverkar olika subsystem i hjärnan. Hjärnans bearbetning av semantik är mer beroende av färdighet i språket medan bearbetning av fonologi och syntax är mer beroende av inlärningsåldern. I lågstadiebarn som lärt sig sitt andra språk vid 4 års ålder upptäcks inte den frontala rim-effekten och den posteriala rim-effekten startar senare än i 3-5-åriga modersmålstalare. Distributionen av den frontala syntaktiska ERP effekten är, som i tidigare studier av vuxna, d.v.s., över högra och mediala elektroder medan över vänstra och laterala elektroder i enspråkiga barn.