Bo Wendt

Jag arbetar för närvarande med en större undersökning som avser att utforska den icke satsformade meningens stilhistoria i äldre nordiskt skriftspråk. Närmare bestämt handlar det om den underkategori därav som SAG kallar huvudsatsekvivalenter. Stilistiskt är dessa senare allt annat än enhetliga, med alltifrån specifikt skriftspråkliga typer som icke satsformade rubriker eller skylttexter till specifikt talspråkliga typer som tyst (med dig). Bortsett från de speciella sammanhang som just rubriker och liknande innebär, förekommer det nog föreställningar om att huvudsatsekvivalenter i skrift väsentligen hör till senare tiders skriftspråk då normen fullständiga huvudsatser utmanas. Man skulle alltså med avseende på skriftspråkets äldsta historia kunna tänka sig att förekomsten överlag minskade i takt med en framväxande standardisering, men det finns rimligtvis också skäl att tro att åtminstone vissa typer haft sin funktionellt motiverade plats i ett aldrig så standardiserat skriftspråk i alla tider, om än kanhända olika typer i olika genrer (och under olika tidsskeden).