Jag är docent i etnologi och universitetslektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Mina forskningsintressen fokuserar på kultur, ekonomi, media, konsumtion och socialt liv, både ur samtida och historiskt perspektiv. Jag har forskat om olika kulturella och kreativa uttrycksformer, bland annat arbetat med forskning om kulturbaserad turism, livsstilsentreprenörer och konsumtion. Under årens lopp har jag drivit och varit engagerad i olika forskningsprojekt och nedan presenteras några av dem kort.

Tillsammans med Erika Andersson Cederholm arbetar jag med projektet Den sociala och kulturella arenan för företag inom jaktturism, finansierat av Viltfonden, Naturvårdsverket.Fokus är på de sociala och kulturella förutsättningarna för jaktturism och de relationer som turismföretagarna har till det lokalsamhälle som de verkar i. Syftet är dels att öka förståelsen för de specifika dragen och villkoren för svensk jaktturism, dels att identifiera faktorer som bidrar till eller motverkar en socialt hållbar utveckling. Studien fokuserar på vilka betydelser och värden entreprenörerna själva tillskriver sitt företag och sin produkt, samt hur de definierar, värderar och arbetar med olika typer av aktörer i sitt nätverk och omgivande samhälle. Teoretiskt utgår studien från ekonomisk sociologi och kulturanalys, och analyserar turismföretagandet som en form av ”livsstilsföretag”: 1) Vilka är motiven, de karaktäristiska dragen, och värdena som företagarna tillskriver sitt företagande och sin produkt, och hur beskrivs framväxten och driften av verksamheten? 2) Hur utförs ”relationsarbete”, dvs. vilka symboliska gränser dras mellan olika sociala sfärer och typer av relationer, t ex kommersiella/icke kommersiella, eller arbets- och fritidsrelaterade.En annan del i forskningen om jakt handlar om viltkött och hur det cirkulerar i livsmedelskedjan.

Parallellt arbetar jag med projektet Rötter i rörelse. Kulturarv på trädgårdens marknader tillsammans med Katarina Saltzman och Tina Westerlund, båda Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, vilket är finansierat av Vetenskapsrådet. Vi undersöker kulturarvets roll på marknaden för trädgårdsrelaterade varor och tjänster och ställer oss frågor som: I vilka sammanhang, av vem och hur artikuleras kulturarv som ett värde på trädgårdsmarknaden? Hur används och förvaltas idéer och föreställningar om ursprung och kulturarv av olika aktörer? Vi studerar vad som kategoriseras som kulturarv på olika trädgårdsrelaterade marknader, hur växter tillskrivs kulturarv, hur kulturarv skapas och används inom trädgårdsturism och besöksträdgårdar samt hur föreställningar om kulturarv förvaltas och hanteras i engagemangstyrda verksamheter såväl som handel. Projektet har tagit form i förlängningen av tre tidigare projekt finansierade av Vetenskapsrådet; ett om villaträdgårdar betydelser, ett om livsstilsentreprenörer och ett om kulturarvsmarknaden.

Jag är även engagerad i ett par andra forskningsprojekt. Ett tillsammans med Erika Andersson Cederholm och Dianne Dredge; Friendship at Work: Reciprocity and relational work in the academic workplace, och ett tillsammans med Litteraturvetaren Sara Kärrholm, avdelningen för förlags- och bokmarknadskunskap & avdelningen för ABM och digitala kulturer, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet; Does crime pay? Crime writing as profession and life style on the Swedish book market.

Under 2020-2021 ingår jag i det tvärvetenskapliga Pufendorftemat Perspektiv på invasixa växter. Paradoxen växt, människa och individuella preferenser. Temats överghripande målsättningh är att utforska olika processer och handlinssätt för växter och människor i vårt behov av att ställa om till ett hållbart samhälle.

Tidgare projekt

Arbete och redskap i villaträdgården mellan dröm och förverkligande

Villaträdgården är en av vårt samhälles vanligaste och mest förbisedda kulturmiljöer. Genom att undersöka vad människor gör i sina villaträdgårdar kan man, menar vi, belysa viktiga värden i vardagen, och därmed i samhället, utifrån en rad specifika frågeställningar: Hur betraktas och konstrueras natur och kultur i villaträdgården? Hur förvaltas växter, föremål och miljöer i relation till trädgårdens inneboende föränderlighet? Hur balanseras produktion och skönhetssträvanden? Vilken roll spelar planer och drömmar om framtida trädgårdsprojekt, och i vilken mån omsätts drömmarna i förverkliganden? Vilka skapelseberättelser formas kring den enskilda trädgårdens innehåll och historia och hur förankras trädgårdens biografi i speciella platser, växter och föremål? Vad är privat och vad är offentligt i en villaträdgård? Utmanar trädgårdsarbetet den moderna gränsen mellan arbete och fritid?

Bland annat dessa frågor har vi ställt oss i detta forskninsgprojetk som avslutats 2017 med boken Ett eget utomhus. Perspektiv på livet i villaträdgården (Makadam). Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet och har drivits tillsammans med Katarina Saltzman, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, och Allan Gunnarsson, Institutionen för Landskapsplanering, SLU Alnarp. 

I boken, liksom i de artiklar och bokkapitel som publicerats, utforskas ideal, livssituationer och aktiviteter i villaområdenas trädgårdar. Blicken vänds mot det alldagliga och hemtama i en närgången granskning av hur enskilda människor bokstavligen formar sin egen kulturmiljö. Vad händer egentligen i trädgårdarna mellan husen i alldeles vanliga villakvarter? Vad görs, vem gör vad och vad blir kanske ogjort? Ja, vad betyder egentligen villaträdgården för dem som bebor, skapar, sköter och använder den?

Boken ger inblickar i en vardagsvärld där variationerna är större och dimensionerna betydligt fler än vad man vid första anblicken kan tro. I marknadsföring och media presenteras ofta en idealbild av trädgården som en plats för njutning och avkoppling. I praktiken blir den inte sällan en plats där ogräsen frodas och arbetsuppgifterna hopar sig. Trädgårdsdrömmar av skilda slag föder olika slags projekt och olika sätt att lära och pröva sig fram i samspel med det som lever och växer.

Grön livsstil som upplevelseprodukt: förankring, försäljning och förvaltning bland landsbygdens livsstilsföretagare

Inom projektet "Den kommersiella vänskapens pris – sociala förhandlingar om värde upplevelseekonomin" gjorde jag tillsammans med Erika Andersson Cederholm en delstudie och sökt under ett par år  forskningsmedel för projektet "Grön livsstil som upplevelseprodukt: förankring, försäljning och förvaltning bland landsbygdens livsstilsföretagare", som en förlängning av våra olika tidigare forskningsprojekt och intressen.

Projektet fokuserade landsbygdens livsstilsentreprenörer som arbetar med småskaliga verksamheter inom rekreation och besöksnäring, som att ha Bed & Breakfast på landsbygden, besöksträdgårdar och hästgårdar. Denna typ av verksamheter lyfts ofta fram som viktig för turismnäringen och beskrivs som ett fönster utåt i marknadsföringen av en region. Politiska satsningar på småskaligt entreprenörskap som ett led i landsbygdsutveckling går hand i hand med ett generellt intresse för landsbygden som konsumtionssfär och arena för rekreation och turism. Här är erfarenheten av och inblickar i landsbygdens livsstil en viktig del av upplevelsen, både för dem som driver verksamheter och för besökarna. Vi diskuterar livsstil som ett kombinerat personligt projekt och företagande med fokus på berättelser om drömmar och deras förverkligande. Vi är intresserade av drömmen som vardaglig realitet och ekonomisk praktik, dvs. som både en form av diskursiv praktik kring självförverkligande och som en produkt. Mer specifikt diskuteras det balansarbete som tycks karaktärisera företagande baserat på livsdrömmar. Det är ett balansarbete som sker i en gränszon mellan olika sociala sfärer – mellan den privata familjesfären och en upplevelsemarknad. Företagarens balansgång mellan det egna självförverkligandet och en marknad där det egna självförverkligandet saluförs, sker emellertid mot en bakgrund av politisk retorik kring företagande och entreprenörskap. Drömmen om att kunna kombinera livsstil och arbete, på en utvald plats, tycks således ta form och byggas upp i ett spänningsfält mellan personliga identitetsprojekt, kommersiell produkt och politisk retorik. Hur livsstilsföretagaren navigerar och balanserar i detta spänningsfält är vårt fokus. Se vidare Andersson Cederholm & Sjöholm.

Litterära resor. Turism i spåren efter böcker, filmer och författare

Det är vanligt att skönlitterära författare använder igenkännbara platser i sina böcker men det förefaller bli allt vanligare och i acceleration. Runt om i Sverige har det sedan länge varit möjligt att följa i författares men också i fiktiva gestalters fotspår, inspirerat av böcker eller filmatiseringar. Möjligheterna har blivit fler och det finns en växande marknad kring resor av detta slag. Att följa spår och att välja ett tema för sin semester kan vara ett sätt att bryta uppkörda turistiska banor. I sin organiserade form är dessa verksamheter del av något väsentligt större, bland annat av en ekonomisk utveckling där kultur och ekonomi blivit alltmer integrerade. De kulturella och kreativa näringarna ska enligt regeringen tillsammans med näringslivet skapa regional tillväxt och dubblera den totala exporten. De ekonomiska och de kulturella sfärerna sammanfogas alltmer i politik och i praktik. Det är turismen och dess möte med kultursektorn genom exploatering av litterära texter som detta projekt handlat om. I boken Litterära resor. Spåren efter böcker, filmer och författare (2011) som är det slutliga resultatet av projektet ges exempel på vad turismbranschen gjort med den specifika form av kulturturism som är kopplad till författarbiografier och skönlitterära berättelser, men här finns också beskrivningar och analyser av det som kulturkonsumenten kan tänkas uppleva i spåren av litterära berättelser. Under projektets gång har jag publicerat ett antal artiklar och bokkapitel.

Tankar om träd och gröna rums betydelser

Utifrån ett samarbetsprojekt med Parkkontoret i Helsingborg och Sveriges Lantbruksuniversitetet, Alnarp, kring träd och gröna rums betydelse författade jag tillsammans med Charlotte Hagström rapporten Tankar om träd – En etnologisk studie av människors berättelser om träds betydelse (2007), och ett antal artiklar.

Syftet med projektet var att undersöka vilka värden människor tillskriver träd och vilken betydelse de upplever att träd, i allmänhet såväl som specifika exemplar, har för kulturmiljön och hur det relateras till bland annat synen på kulturarv. Projektet fokuserade människors upplevelser, erfarenheter och förklaringar och lägger därmed stor vikt vid delaktighet. Vi vill visa människors engagemang, förankring och uppfattningen om delaktighet i samhället genom olika trädplanterings- och planeringprojekt. Genom att utgå från människornas tolkningar och definitioner handlade projektet i hög grad om historieskrivning ochhistoriebruk. Våra informanter talade om platsers betydelse men också om trädplantering som ett sätt att sätta avtryck. Berättelserna speglar hur människor ser och förhåller sig till historien, men också hur man vill påverka och forma historieskrivningen.

Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sverige

När man ser till människors upplevelser är det viktigt att se dem i en samhällelig kontext; vad är möjligt att göra i en viss tid? Att se film och att gå på biografen har, liksom flera andra nöjen, varit mycket kontroversiellt genom tiderna. I vissa bemärkelser kan man säga att det kanske var som minst kontroversiellt under just 1940- och 50-talen och det är en av anledningarna till att jag valde att skriva om denna tidsperiod i min doktorsavhandling Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sverige. Istället för att betona själva filmen var det i min undersökning biosituationen som var det centrala. Det handlar också om ungdomars fria rum, att särskilja sig från sin föräldrageneration, om kärlek, om att formera kollektiv, om upplevelserna i en tid som precis som nu uppfattades som komplex, oförutsägbar och modern. Att försöka se hur berättelserna speglar tidsandan och samhället. Diskussioner knutna till avhandlingsarbetet finns publicerade i ett flertal antologier och tidskrifter. Den färdiga boken heter Gå på bio – Rum för drömmar i folkhemmets Sverige (2003). Jag disputerade 19 september 2003.

Moderna skärgårdsbor i gammal kultur

På flera sätt kan man säga att jag i avhandlingen menade att i vissa bemärkelser kan det som beskrivs som ”upplevelseindustri” sägas redan om 1950-talet. Helt andras sätt att se på upplevelser men även stad – landsbygd, nytt – gammalt kom jag i kontakt med när jag gjorde en studie för att undersöka hur moderna, bohuslänska skärgårdsbor gestaltar sina liv. Frågor som Vad innebär uttrycket ”levande skärgård” för olika skärgårdsbor och hur beskriver de sin tillvaro? Hur mycket är det värt att bo i en miljö som för många är attraktiv framför allt under sommarmånaderna? Hur lever man tillsammans i ett litet samhälle och är det något särskilt med att bo just på en ö? ställdes till ett antal öbor i undersökningen som bygger på djupintervjuer och fältarbete i klassisk etnologisk/antropologisk anda.

Numera behöver inte folk alltid flytta dit arbetena finns utan man kan välja boende där t ex miljöaspekterna betonas, för att sedan ordna förutsättningarna för en bra arbetsplats. Sådana synpunkter på livskvalitet aktualiserades i studien. Det var också fascinerande att man på vissa öar egentligen inte längre hade någon som helst kontakt med havet, det som gjorde att folk över huvud taget bosatte sig på ön en gång. Kusten är numera kulturmiljö snarare än produktionsmiljö och ibland är havet är egentligen bara en gräns som innebär en barriär till fastlandet. Naturen har spelat stor roll i skärgården genom tiderna. Numera blir naturen i skärgårdarna inte sällan rekreationsmål. Till det kan tilläggas att ännu på mitten av 1800-talet betraktades skärgården som ful och tråkig. Det var först i slutet av 1800-talet som man insåg områdenas roll för hälsosamma bad och närande sol. Numera kopplas skärgårdsboende ofta till begrepp som livskvalitet, trots (eller ibland på grund av) svårigheter med transporter, bostäder, vatten- och avloppssystem och offentlig service och infrastruktur.

Eftersom skärgårdsmiljön och i synnerhet omedelbar närhet till vatten har blivit begärligt så har den fritidsbefolkning som vill ha tillgång till vacker skärgårdsmiljö för rekreation, hamnat i konflikt med dem som bor i dessa attraktiva områden för att förtjäna sitt uppehälle. Deltidsboende är en ny grupp. Vad som bland annat skiljer turism idag från tidigare är att det de senaste årtiondena handlar om massturism. På sina håll har denna utveckling varit nödvändig för att överleva. Rapporten är tryckt och publicerad av Bohusläns museums förlag under namnet Moderna skärgårdsbor i gammal kultur (2002).