Jag är docent i etnologi och universitetslektor vid Institutionen för tjänstevetenskap. Mina forskningsintressen fokuserar på kultur, ekonomi, media, konsumtion och socialt liv, både ur samtida och historiskt perspektiv. Jag har forskat om olika kulturella och kreativa uttrycksformer, bland annat forskning om kulturbaserad turism, livsstilsentreprenörer och kulturarv. Under årens lopp har jag drivit och varit engagerad i olika forskningsprojekt och nedan presenteras några av dem kort.

Tillsammans med Erika Andersson Cederholm arbetar jag med projektet Den sociala och kulturella arenan för företag inom jaktturism, vilket har finansierats av Viltfonden, Naturvårdsverket. Fokus är på de sociala och kulturella förutsättningarna för jaktturism och de relationer som turismföretagarna har till det lokalsamhälle som de verkar i. Syftet har varit att dels att öka förståelsen för de specifika dragen och villkoren för svensk jaktturism, dels att identifiera faktorer som bidragit till eller motverkat en socialt hållbar utveckling. Våra publikationer hittills har fokuserat på vilka betydelser och värden entreprenörerna själva tillskriver sitt företag och sin produkt, samt hur de definierar, värderar och arbetar med olika typer av aktörer i sitt nätverk och omgivande samhälle. Teoretiskt utgår studien från ekonomisk sociologi och kulturanalys, och analyserar turismföretagandet som en form av "livsstilsföretag”. Parallellt har vi börjat fördjupa en annan del i forskningen om jakt med betoning på viltkött och hur det cirkulerar i livsmedelskedjan.

Parallellt har jag arbetat med projektet Rötter i rörelse. Kulturarv på trädgårdens marknader tillsammans med Katarina Saltzman och Tina Westerlund, båda Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, vilket var finansierat av Vetenskapsrådet. Vi undersökte kulturarvets roll på marknaden för trädgårdsrelaterade varor och tjänster och ställde oss frågor som: I vilka sammanhang, av vem och hur artikuleras kulturarv som ett värde på trädgårdsmarknaden? Hur används och förvaltas idéer och föreställningar om ursprung och kulturarv av olika aktörer? Vi studerar vad som kategoriseras som kulturarv på olika trädgårdsrelaterade marknader, hur växter tillskrivs kulturarv, hur kulturarv skapas och används inom trädgårdsturism och besöksträdgårdar samt hur föreställningar om kulturarv förvaltas och hanteras i engagemangstyrda verksamheter såväl som handel. Projektet tog sin form i förlängningen av några tidigare projekt finansierade av Vetenskapsrådet; om villaträdgårdar betydelser, livsstilsentreprenörer och kulturarvsmarknaden.

Tillsammans med Erika Andersson Cederholm och Dianne Dredge har jag arbetat med projektet Friendship at Work: Reciprocity and relational work in the academic workplace, och tillsammans med litteraturvetaren Sara Kärrholm, avdelningen för förlags- och bokmarknadskunskap & avdelningen för ABM och digitala kulturer, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet ett projektet som bland annat mynnat ut i bokkapitlet Does crime pay? Crime writing as profession and life style on the Swedish book market. Båda finns tillgängliga i internationella antologier.

Under 2020-2021 ingick jag i det tvärvetenskapliga Pufendorftemat Perspektiv på invasixa växter. Paradoxen växt, människa och individuella preferenser. Temats övergripande målsättning var att utforska olika processer och handlingssätt för växter och människor i vårt behov av att ställa om till ett hållbart samhälle. Temat avslutades dels med en utställning, dels en essäbok: Växtvärk. Perspektiv på invasiva främmande växter i svensk natur.

Tidigare projekt

Arbete och redskap i villaträdgården mellan dröm och förverkligande

Villaträdgården är en av vårt samhälles vanligaste och mest förbisedda kulturmiljöer. Genom att undersöka vad människor gör i sina villaträdgårdar kan man, menar vi, belysa viktiga värden i vardagen, och därmed i samhället. I projektet utforskades ideal, livssituationer och aktiviteter i villaområdenas trädgårdar. Blicken vändes mot det alldagliga och hemtama i närgången granskning av hur enskilda människor bokstavligen formar sin egen kulturmiljö. Vad händer egentligen i trädgårdarna mellan husen i alldeles vanliga villakvarter? Vad görs, vem gör vad och vad blir kanske ogjort? Ja, vad betyder egentligen villaträdgården för dem som bebor, skapar, sköter och använder den?

Bland annat dessa frågor ställde vi oss i forskningsprojekt etsom avslutats 2017 med boken Ett eget utomhus. Perspektiv på livet i villaträdgården (Makadam). Forskningsprojektet finansierades av Vetenskapsrådet och har drivits tillsammans med Katarina Saltzman, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, och Allan Gunnarsson, Institutionen för Landskapsplanering, SLU Alnarp. 

Boken, liksom andra publikationer, ger inblickar i en vardagsvärld där variationerna är större och dimensionerna betydligt fler än vad man vid första anblicken kan tro. I marknadsföring och media presenteras ofta en idealbild av trädgården som en plats för njutning och avkoppling. I praktiken blir den inte sällan en plats där ogräsen frodas och arbetsuppgifterna hopar sig. Trädgårdsdrömmar av skilda slag föder olika slags projekt och olika sätt att lära och pröva sig fram i samspel med det som lever och växer.

Grön livsstil som upplevelseprodukt: förankring, försäljning och förvaltning bland landsbygdens livsstilsföretagare

Inom projektet "Den kommersiella vänskapens pris – sociala förhandlingar om värde upplevelseekonomin" gjorde jag tillsammans med Erika Andersson Cederholm delstudien Grön livsstil som upplevelseprodukt: förankring, försäljning och förvaltning bland landsbygdens livsstilsföretagare, som en förlängning av våra olika tidigare forskningsprojekt och intressen.

Projektet fokuserade landsbygdens livsstilsentreprenörer som arbetar med småskaliga verksamheter inom rekreation och besöksnäring, som att ha Bed & Breakfast på landsbygden, besöksträdgårdar och hästgårdar. Denna typ av verksamheter lyfts ofta fram som viktig för turismnäringen och beskrivs som ett fönster utåt i marknadsföringen av en region. Politiska satsningar på småskaligt entreprenörskap som ett led i landsbygdsutveckling går hand i hand med ett generellt intresse för landsbygden som konsumtionssfär och arena för rekreation och turism. Här visade sig erfarenheten av och inblickar i landsbygdens livsstil en viktig del av upplevelsen, både för dem som driver verksamheter och för besökarna. Vi diskuterar i våra publikationer livsstil som ett kombinerat personligt projekt och företagande med fokus på berättelser om drömmar och deras förverkligande. Vi intresserade oss för drömmen som vardaglig realitet och ekonomisk praktik, dvs. som både en form av diskursiv praktik kring självförverkligande och som en produkt. Mer specifikt diskuteras det balansarbete som tycks karaktärisera företagande baserat på livsdrömmar.

Litterära resor. Turism i spåren efter böcker, filmer och författare

Det är vanligt att skönlitterära författare använder igenkännbara platser i sina böcker men det förefaller bli allt vanligare och i acceleration. Runt om i Sverige har det sedan länge varit möjligt att följa i författares men också i fiktiva gestalters fotspår, inspirerat av böcker eller filmatiseringar. Möjligheterna har blivit fler och det finns en växande marknad kring resor av detta slag. Att följa spår och att välja ett tema för sin semester kan vara ett sätt att bryta uppkörda turistiska banor. I sin organiserade form är dessa verksamheter del av något väsentligt större, bland annat av en ekonomisk utveckling där kultur och ekonomi blivit alltmer integrerade. De kulturella och kreativa näringarna ska enligt regeringen tillsammans med näringslivet skapa regional tillväxt och dubblera den totala exporten. De ekonomiska och de kulturella sfärerna sammanfogas alltmer i politik och i praktik. Det är turismen och dess möte med kultursektorn genom exploatering av litterära texter som detta projekt handlade om. I boken Litterära resor. Spåren efter böcker, filmer och författare (2011), och flera artiklar och kapitel, ges exempel på vad turismbranschen gjort med den specifika form av kulturturism som är kopplad till författarbiografier och skönlitterära berättelser, men här finns också beskrivningar och analyser av det som kulturkonsumenten kan tänkas uppleva i spåren av litterära berättelser. Under projektets gång har jag publicerat ett antal artiklar och bokkapitel.

Tankar om träd och gröna rums betydelser

Utifrån ett samarbetsprojekt med Parkkontoret i Helsingborg och Sveriges Lantbruksuniversitetet, Alnarp, kring träd och gröna rums betydelse författade jag tillsammans med Charlotte Hagström rapporten Tankar om träd – En etnologisk studie av människors berättelser om träds betydelse (2007), och ett antal artiklar.

Syftet med projektet var att undersöka vilka värden människor tillskriver träd och vilken betydelse de upplever att träd, i allmänhet såväl som specifika exemplar, har för kulturmiljön och hur det relateras till bland annat synen på kulturarv. Projektet fokuserade människors upplevelser, erfarenheter och förklaringar. Vi ville visa människors engagemang, förankring och uppfattningen om delaktighet i samhället genom olika trädplanterings- och planeringprojekt. Genom att utgå från människornas tolkningar och definitioner handlade projektet i hög grad om historieskrivning och historiebruk. Våra informanter talade om platsers betydelse, men också om trädplantering som ett sätt att sätta avtryck. Berättelserna speglar hur människor ser och förhåller sig till historien, men också hur man vill påverka och forma historieskrivningen.

Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sverige

När man ser till människors upplevelser är det viktigt att se dem i en samhällelig kontext; vad är möjligt att göra i en viss tid? Att se film och att gå på biografen har, liksom flera andra nöjen, har stundtals varit kontroversiellt. I vissa bemärkelser kan man säga att det kanske var som minst kontroversiellt under just 1940- och 50-talen och det var en av anledningarna till att jag valde att skriva om den tidsperioden i min doktorsavhandling Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sverige (2003). Istället för att betona själva filmen kom biosituationen att vara det centrala. Studien handlar också om ungdomars fria rum, att särskilja sig från sin föräldrageneration, kärlek och formerande av kollektiv. Kort sagt om upplevelserna i en tid som precis som nu uppfattades som komplex, oförutsägbar och modern. I boken visar jag hur berättelserna speglade tidsandan och samhället. Diskussioner knutna till avhandlingsarbetet finns publicerade i ett flertal antologier och tidskrifter.

Moderna skärgårdsbor i gammal kultur

På flera sätt kan man säga att jag i avhandlingen menade att i vissa bemärkelser kan det som beskrivs som ”upplevelseindustri” sägas redan om 1950-talet. Helt andras sätt att se på upplevelser, men också på relationen stad – landsbygd och nytt – gammalt, kom jag i kontakt med när jag gjorde en studie för att undersöka hur moderna, bohuslänska skärgårdsbor gestaltade sina liv vid millennieskiftet. Vad innebar uttrycket ”levande skärgård” för olika skärgårdsbor och hur beskrev de sin tillvaro? Hur mycket ansågs det värt att bo i en miljö som för många betraktades – betraktas – attraktiv framför allt under sommarmånaderna? Upplevdes det något särskilt att bo just på en ö? Frågorna ställdes till ett antal öbor i undersökningen som byggde på ett stort anta djupintervjuer och fältarbete i klassisk etnologisk/antropologisk anda. Kusten är numera kulturmiljö snarare än produktionsmiljö och ibland är havet är egentligen bara en gräns som innebär en barriär till fastlandet.

Eftersom skärgårdsmiljön och i synnerhet omedelbar närhet till vatten har blivit begärligt så har den fritidsbefolkning som vill ha tillgång till vacker skärgårdsmiljö för rekreation, hamnat i konflikt med dem som bor i dessa attraktiva områden för att förtjäna sitt uppehälle. Deltidsboende är en ny grupp. Vad som bland annat skiljer turism idag från tidigare är att det de senaste årtiondena handlar om massturism. På sina håll har denna utveckling varit nödvändig för att överleva. Rapporten trycktes som bok och publicerades av Bohusläns museums förlag: Moderna skärgårdsbor i gammal kultur (2002).