Dan Nässelqvist

Min forskning är inriktad på fyra huvudområden: tidigkristen läsarkultur, hymner i Nya testamentet, litterär stil i antiken, samt bibelöversättning.

Tidigkristen läsarkultur (reading culture)
Mitt främsta forskningsområde är tidigkristen läsarkultur (reading culture), vilket refererar till ett social fenomen som inkluderar hur, varför, vem och i vilka sammanhang texter lästes i den tidigkristna rörelsen. I min avhandling (Public Reading in Early Christianity: Lectors, Manuscripts, and Sound in the Oral Delivery of John 1–4 [Novum Testamentum Supplements 163; Leiden: Brill, 2015]) analyserade jag delar av tidigkristen läsarkultur. Jag visade att lektorn spelade en större roll än vad tidigare forskning har uppmärksammat för läsarkulturen i allmänhet och för den offentliga högläsningen (public reading) ur tidigkristna texter i synnerhet. Jag argumenterade också för att mycket information om lektorns utbildning, sociala situation och arbetssätt går att finna i grekisk och romersk litteratur från århundradena före och efter v.t. Därtill identifierade och utvecklade jag en metod för ljudanalys, som motsvarar delar av lektorns analys inför offentlig höglösning. Efter avhandlingen har jag fortsatt och fördjupat forskningen kring tidigkristen läsarkultur i allmänhet och ljudanalys i synnerhet.

Hymner i Nya testamentet
I forskningsprojektet "Ancient Hymns or Contemporary Rhetoric? Style, Sound, and Literary Seams in Supposed Hymnic Passages of the New Testament" (finansierat av Vetenskapsrådet) ifrågasätter jag tidigare identifikationer av kristologiska hymner i Nya testamentet. Med hjälp av analyser av retorik, ljud, stil och tematiska topoi undersöker jag huruvida de aktuella avsnitten snarare bör förstås som retoriskt avancerade kompositioner komponerade av författarna till de skrifter i vilka de återfinns. Projektet, som pågår mellan 2016 och 2019, kommer att resultera i en monografi.

Litterär stil i antiken
Ett forskningsfält som särskilt intresserar mig och som delvis överlappar med antikens läsarkultur är hur litterär stil fungerade i antiken och hur stilanalys kan användas för att bättre förstå de nytestamentliga texterna. Inom bibelvetenskapen har stil framför allt använts som en faktor för att klargöra författarskapet hos omtvistade texter (t.ex. huruvida pastoralbreven är författade av samma person som de s.k. äktpaulinska breven). Jag närmar mig istället litterär stil som det sätt på vilket en idé eller ett budskap är uttryckt och integrerat i en text. Stil inbegriper därmed interaktionen mellan form och innehåll i antika litterära texter och den kan användas för att förstå både deras komposition och muntliga framförande.

Bibelöversättning
Efter disputationen har jag på flera sätt fördjupat min forskning om bibelöversättning. Jag publicerade år 2012 ett bidrag om framförandeorienterad bibelöversättning, men i ljuset av Svenska Bibelsällskapets provöversättning från 2015 har jag alltmer koncentrerat delar av forskningen på analyser av denna i ljuset av samtida trender inom internationell bibelöversättning och utifrån dess kontinuitet med tidigare svenska översättningar. Jag har också intresserat mig för frågan om könsinkluderande språk i allmänhet och dess användning i bibelöversättningar i synnerhet. I ”Könsinkluderande språk i nästa svenska bibelöversättning” (Svensk Exegetisk Årsbok 81, 2016) analyserar jag till exempel de strategier som används för att arbeta aktivt med könsinkluderande språk i bibelöversättningar på andra språk och diskuterar hur de skulle kunna tillämpas på svenska.