Ellika Sevelin

Mina forskningsintressen befinner sig i ämnena allmänrättslära, bevisteori, skatträtt samt begreppsanalys.

Jag är medlem i den tvärvetenskapliga forskargruppen LEVIC (Law, Evidence and Congnition).

Jag försvarade min avhandling Facts in the Law den 28e april 2017.

Min avhandling rör distinktionen mellan rättsfrågor och sakfrågor i rätten. mitt intresse i distinktion är inte praktiskt, utan konceptuellt. Mer specifikt rör det frågorna: "Vad förutsätts konceptuellt om något att det kategoriseras som en rättsfråga eller en sakfråga?" och "Vad förutsätts konceptuellt om rätten när rätten skiljer mellan rättsfråor och sakfrågor, och mer specifik, är denna förutsättning förenlig med rättspositivismen? Avhandling angriper frågorna deskriptivt såväl som normativt. 

Deskriptivt försöker jag strukturerar upp den existerande rättsvetenskapliga diskussionen om distinktionen mellan rättsfrågor och sakfrågor i olika förståelser, som exemplifieras och analyseras. Jg finner att existernade konceptualiseringar av distinktionen knyter an till tillämpningen av rätten på icke-rätten; men också att distinktionen inte kan reduceras till distinktionen mellan rätt och icke-rätt. Vidare finner jag att det övervägande antalet förståelser av rättsfrågor/sakfrågor distinktionen inbegriper konceptuella antaganden om rätten som inte är förenliga med rättspositivismen. 

I avhandlingen presenterar jag vidare en ny teori för distinktionen mellan rättsfrågor och sakfrågor som förklara såväl de begreppsliga antaganden som finns i existerande förståelser samt som är kompatibel med rättspositivism. För att göra detta introducerar jag det utvidgade rättsbegreppet. I det utvidgade rättsbegreppet definieras rätten som primära och sekundära rättsregler, rättsliga representationer av icke-rätten samt rättsliga slutledningar. Därmed så skiljer teorin ut sig från tidigare förståelser av distinktionen mellan rättfrågor och sakfrågor genom att sakfrågor förstås som en del av rätten, snarare än som någonting skilt från rätten. Sakfrågor förstås som rättsliga representationen av den rättsligt relevanta icke-rätten. En belut i en sakfråga innebär att domstolen skall fortsätta som om det korresponderande till hur icke-rätten faktiskt förhåller sig. Vidare innebär besvarandet av en sakfråga att detta hävdas, direkt eller indirekt, vara en förutsättning för ett rättsliga beslut. Det inberipger härmed ett påstående om att besvarandet av sakfrågan kan subsumeras under en rättsregel.  

Jag undervisar i allmän rättslära, skatterätt, bevisteori samt förvaltningsrätt på juristprogrammet på grundnivå samt på avancerad nivå och som uppsatshandledare. Vidare undervisar jag i rättsvetenskap ur ett genusperspektiv på genusvetenskapliga institutionen på grundnivå. Jag är engagerad extern konsult i en uppdragsutbildning för migrationsverkets projekt Asylrättens kärna, där jag undervisar i bevisteori. 

Jag undervisar och har undervisat i ämnena genusperspektiv på rätten, kritiska perspektiv på rätten, distinktionen mellan rättsfrågor och sakfrågor, inkomstbeskattning, rättsstatsprincipen, rättspositivism, argumentationsanalys, förvaltningsrätt, förvaltningsprocessrätt, kommunalrätt, offentlighet och sekretess, rättsvetenskaplig introduktion samt bevisteori.