Kunskap, dialog och förståelse är nyckelbegrepp för mig som akademisk lärare. Att undervisa i litteraturvetenskap är att befinna sig på en gruppresa genom texter, teorier, tolkningar: en praktiserad humanism. Jag undervisar och handleder på alla nivåer inom ämnet. Särskilt gärna föreläser jag på litteraturhistoriska kurser – mötet med litterära konstverk från det förflutna skapar en befriande distans till nuet och en gemenskap med människor från andra epoker. I anslutning till mina forskningsområden har jag utvecklat flera specialkurser, till exempel om litteratur och mytologi, om sagan som genre, om litterära remakes och om samtida ekolitteratur. Nerven i all min undervisning är det kritiskt reflekterande samtalet. Därför vill jag slå ett extra slag för seminariet som universitetspedagogisk form.

Som forskare har jag särskilt sysslat med Gustaf Frödings författarskap och med den aisopiska fabelns svenska och europeiska historia. Min doktorsavhandling – Den lekande Fröding. En författarskapsstudie (524 s.) – belönades med Kungliga Vitterhetsakademiens pris för ”förtjänt vetenskapligt arbete”. Med jämna mellanrum har jag återvänt till författarskapet och bland annat skrivit om Frödings teaterkritik och om Mando Diaos videotolkning av "Säf, säf, susa". Min fabelforskning har resulterat i ett 25-tal vetenskapliga artiklar samt i monografin Fabelbruk i svensk tidigmodernitet. En genrehistorisk studie (672 s.). Artiklarna behandlar så skilda ämnen som franska fabelkomedier, fabeln som barnlitteratur och August Strindbergs fabler. Monografin, konstaterar Jürg Glauser i International Journal of Scandinavian Studies, "setzt zweifelsohne neue Maßstäbe in der Erforschung eines Genres". Jag har också skrivit artiklar om Carl Snoilskys Svenska bilder, Pär Lagerkvists Den svåra resan, Öyvind Fahlströms konkretistiska manifest, Sara Lidmans rapportböcker, Per Olov Enquists Legionärerna och Magnus Florins Trädgården. De frågor jag ställer som forskare öppnar sig mot olika sfärer inom ämnet: litteratur som språkspel, genreproblematik, intertextualitet, moral och normativitet, receptionshistoria, antropologi, översättningspoetik och gränssnittet djur/människa. Tyngdpunkten i min forskning ligger på textanalys av svenskspråkig litteratur, men jag rör mig via komparativa och kontextualiserande perspektiv över många språk- och kulturområden. Förutom på svenska har jag publicerat vetenskapliga artiklar på engelska, tyska, franska och polska. 2024 tilldelades jag Einar Hansens stora pris för framstående humanistisk forskning.