Foto av Fay Lundh Nilsson

Fay Lundh Nilsson

Timlärare

Personlig profil

Forskning

De outbildades arbetsmarknadsställning har försämrats markant under de senaste decennierna. För dem som saknar kvalifikationer som krävs i "kunskapssamhället" har det blivit nästan omöjligt att konkurrera med bättre utbildade grupper på arbetsmarknaden. Fenomenet har uppmärksammats stort i den politiska debatt som följt den ökade arbetslösheten bland unga. Parallellt med dessa höga arbetslöshetsnivåer upplever industrin brist på kvalificerad arbetskraft. Bland politiker har yrkesutbildning, särskilt i form av lärlingsutbildning, pekats ut som en lösning på problemet med ungdomsarbetslösheten. Industrin försöker däremot lösa bristen på kvalificerad arbetskraft genom att engagera sig i gymnasieskolan genom friskolesystemet samt genom att skapa regionala Teknikhögskolor för att möta den specifika regionala efterfrågan på arbetskraft.

Konsekvenserna av en viss strategi är dock svåra att bedöma utan kunskap om historisk erfarenhet inom området. Över tid har de ekonomiska och sociala förutsättningarna förändrats väsentligt vid flera tillfällen, vilket i sin tur lett till olika utbildningslösningar. Det är därför en viktig forskningsuppgift att belysa frågan om kompetensbildning i ett historiskt perspektiv.

Syftet med projektet, Teknisk utbildning och regional utveckling – Tekniska gymnasieskolor som noder för industriell utveckling i Sverige 1850-1920, finansierat av SRC, är att belysa den ofta förbisedda tekniska utbildningens roll som en regional rekryteringsbas för välutbildade tekniker för den framväxande industrin under den första och andra industriella revolutionen. Två områden undersöks: 1) de strategiska övervägandena och krafterna bakom de tekniska gymnasieskolornas geografiska spridning, och 2) skolornas roll i den regionala industriella utvecklingen under perioden 1854-1920. Inom det första området ska några avgörande frågor övervägas: Vilken typ av diskussioner föregick besluten om var de tekniska gymnasieskolorna skulle inrättas? Fanns det liknande tankar bakom lokaliseringen av de tekniska skolorna som de som ledde till utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet det vill säga att främja industriell utveckling över hela landet? Vilken roll spelade regionala ekonomiska intressen? Vilka var intressenterna och hur argumenterade de för sin sak? Inom det andra området ställer vi frågor som: Hur utvecklades skolorna och deras undervisning över tid? Hur stora var upptagningsområdena för studenter? I vilken utsträckning stannade de i regionen efter examen? I vilken utsträckning skulle tidigare studenter bli entreprenörer och innovatörer?

I Sverige ges grundläggande yrkesutbildning främst inom gymnasieskolan. Denna form för organisering av yrkesutbildning har kritiserats för att vara dåligt anpassad till arbetslivets villkor och kan ha bidragit till ett minskande intresse bland unga för att välja yrkesprogram. Projektet Bildandet av yrkesutbildning i Sverige 1940-1975, finansierat av Vetenskapsrådet (SRC), syftade till att analysera när och varför lärlingsutbildning försvann som alternativ under andra hälften av 1940-talet och varför arbetsmarknadens parter drog sig tillbaka från scenen från 1960-talet, trots att de hade fått en mycket stark ställning i förhållande till yrkesutbildningen i början av 1940-talet.

Under 1900-talet utvecklades Sverige successivt till en, i proportion till sin storlek, viktig "kunskapsnation". Den inhemska utbildningssektorn på alla nivåer spelade en viktig roll, men den formella och informella utbildning som många svenskar sedan länge har fått i andra länder har också varit viktig. Detsamma gäller den kunskap och erfarenhet som många yrkesarbetare från andra länder har bidragit med, till exempel när de kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare under decennierna efter andra världskriget. De senaste decennierna har det också blivit allt vanligare att unga svenskar tillbringar en del tid utomlands. Det övergripande syftet med projektet, Lärande och kunskapsöverföring genom arbetskraftsmigration – kunskapsöverföring till Sverige genom kvalificerad arbetskraft, finansierat av SRC, syftar till att undersöka kunskapsöverföring via internationell rörlighet av kvalificerade (industriella) arbetare på lägre utbildningsnivå. Tre perioder valdes: 1) decennierna runt 1900 (arbetare inom verkstadsindustrin), 2) decennierna efter andra världskriget (arbetskraftsinvandrare) och 3) början av 2000-talet (teknisk skicklighet kontra interkulturell kompetens).

De svenska folkhögskolorna har syftat till att ge grupper med svaga bildningstraditioner utbildningsmöjligheter ända sedan de första skolorna startade på 1860-talet. En utgångspunkt för projektet Yrkesutbildning i demokratins namn – yrkesutbildning i folkhögskolor 1868-2005, finansierat av SRC, var att aktuella problem och utmaningar inte är unika utan har stött på även under tidigare perioder. Projektet visade bland annat att folkhögskolan har varit, och fortfarande är, en viktig aktör, inte bara inom vuxenutbildningen utan även när det gäller yrkesutbildning.

Expertis relaterad till FN:s globala mål

2015 godkände FN:s medlemsstater 17 Globala mål för en hållbar utveckling, för att utrota fattigdomen, skydda planeten och garantera välstånd för alla. Den här personens arbete relaterar till följande Globala mål:

  • SDG 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
  • SDG 16 – Fredliga och inkluderande samhällen

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Ekonomisk historia

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen där Fay Lundh Nilsson är aktiv. Dessa ämnesetiketter kommer från personens arbeten. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.
  • 1 Liknande profiler

Samarbeten under de senaste fem åren

Externa samarbeten med länder/områden de senaste 5 åren