Min forskning är för närvarande huvudsakligen inriktad på ett par olika områden: dialekter, en konstruktion i svenska som kallas för pannkakskonstruktionen samt frågan om gränssnittet mellan prosodi och syntax.

Den dialekt som jag har intresserat mig för är småländska - min egen dialekt. Carl-Erik Lundblad har jag gav 2021 ut en bok om småländska, Småländska - orden och grammatiken (förlag Morfem). Boken har en lexikondel och en grammatikdel. Dessutom diskuterar vi vad dialekt är och om man verkligen kan tala om småländska som EN dialekt. Arbetet med boken har gjort att jag har börjat titta lite närmare på en konstruktion som är vanlig i stora delar av Småland, "så-påhäng". Till exempel kan man säga Erik har köpt en ny bil, så han har. En liknande möjlighet till "so-påhäng" verkar finnas i irländsk engelska, och tillsammans med en kollega i Boston, Dianne Jonas undersöker vi dels hur uttryckssättet fungerar i svenska, och vad det "betyder", dels om ev. samband med det motsvarande uttryck i irländsk engelska.

Gränssnittet mellan syntax och prosodi, ja. Det klassiska synsättet i den generativa tradition som jag arbetar inom är att syntaxen skapar ledföljd, till exempel ordningen verb – objekt i svenska. Prosodin skulle följa av ledföljden, enligt detta synsätt. Det nya tankesätt som växer inom den internationella forskningen, och som är mycket spännande, kan sägas vara karaktäriserat av principen ”prosodin först” – ledföljden kan, åtminstone ibland, vara bestämd av prosodiska egenskaper i språket. I en stark tolkning av en sådan modell skulle all ledföljd vara bestämd av prosodi. Där är vi inte ännu, men det är intressant att se hur långt denna princip kan drivas. Det projekt som jag har arbetat med under en längre tid, tillsammans med Nomi Erteschik-Shir, Ben Gurion University, och Björn Köhnlein, Ohio State University, undersöker möjligheten att ett fenomen som livligt har diskuterats bland syntaktiker, pronomenhopp eller Object Shift, inte drivs av syntaxen utan just av prosodin. (Pronomenhopp/Object Shift är möjligheten att placera obetonade objektspronomen före negationer och andra satsadverbial, t.ex. Jag gillar honom inte.) 

En kollega, Katarina Lundin, och jag har skrivit en bok om grammatikdidaktik, Nycklar till grammatik (Studentlitteratur). Grammatik anses vara så svårt av många studenter. Vi vill försöka ta reda på vilka moment eller tankegångar det är som gör att grammatik känns så svårt. Boken riktad till svensklärarstudenter, verksamma svensklärare och studenter som studerar svenska och svenska som andraspråk vid högskolor och universitet.