Håkan Wittzell

Som intendent ansvarar jag för databaserna och digitaliseringen av samlingarna vid Botaniska museet. Jag är också ansvarig för att bygga upp ett separat herbarium med alla exemplar som utgör typer för vetenskapliga namn. Därtill ansvarar jag för det värdefulla Preiss-herbariet från västra Australien.

Sedan 2005 är jag koordinator för projektet Sveriges virtuella herbarium, som är ett samarbete mellan Sveriges sex största herbarier. Projektet syftar till att påskynda digitaliseringen av samlingarna och göra dem tillgängliga på en gemensam söksida. Det stöds finansiellt av Svenska artprojektet. Anslaget för perioden 2020-2022 uppgår till 11,1 miljoner kronor.

Jag började egentligen som zooekolog och min doktorsavhandling från 1991 behandlar naturlig och sexuell selektion hos fasanen. Teorierna om ett samband mellan sexuell selektion och parasitresistens väckte mitt intresse för de mycket variabla MHC-generna, vilka spelar en viktig roll i immunsystemet. Under två år som postdoktor i Paris karakteriserade jag fasanernas MHC, vilket gjorde det möjligt att studera sambandet  mellan fasantupparnas MHC-genotyp och de könskaraktärer som hönorna använder i sitt partnerval.

Perioden som postdoktor ändrade mitt intresse till molekylär ekologi, särskilt hos fåglar och reptiler men även lax. Jag har publicerat ca 40 uppsatser inom zooekologi, molekylär ekologi, immungenetik, molekylär evolution, taxonomi och fylogeni. 1998 blev jag docent vid Lunds universitet.

Jag har alltid varit botaniskt intresserad och drog i gång den senaste inventeringen av Skånes flora. Botaniskt har jag specialiserat mig på det svåra släktet maskrosor (Taraxacum), som har mer än 500 arter enbart i Sverige.