Jag är forskare och universitetslektor inom medicinsk sociologi med inriktning mot hälso- och sjukvården. Jag är verksam vid institutionen för tjänstevetenskap, där jag varit med att driva och utveckla inriktningen för health management. Min forskning handlar främst om social organisering av hälsa i ett historiskt perspektiv, här har jag speciellt intresserat mig för vilken roll hälso- och sjukvården spelar i ett välfärdssystem. Förutom mitt fokus på hälso- och skjukvården har jag också intresserat mig för arbetsmiljöns betydelse för psykisk (o)hälsa inom välfärdens kontaktyrken.

Forskning: Jag utgår från modernitetens olika uttrycksformer och hur de institutionaliseras i människors vardagsliv. Mer specifikt hur välfärdstjänster, framförallt hälso- och sjukvård samt omsorg, omstruktureras (genom bland annat privatisering och managerialism) och hur detta skapar nya beteendemönster. Med utgångspunkt i gränssnittet mellan människa och samhälle har jag arbetat med att förstå hälso- och sjukvårdens förändrade förutsättningar, såväl som en del av ett välfärdssystem som en del av en marknad. Ett annat intresse jag har är hur olika aspekter av hälsa blir relevant för människors vardag och arbetsliv. I min forskning vill jag ha ett patientnära perspektiv och börja i patientens konkreta situation för att förstå hälso- och sjukvårdens funktionssätt.

Undervisning: Min undervisning rör främst samhällsvetenskaplig metod i största allmänhet, kvantitiativ metod i synnerhet. Jag undervisar också på kandidatprogrammet i Health management, en utbildning jag har varit med att utveckla. Jag undervisar också om social hållbarhet i förhållande till en hållbar offentlighet och hälso- och sjukvård.

Samverkan: Jag söker gärna olika samverkansformer för min forskning. Nyligen avslutade jag ett samverkansprojekt som genomförts tillsammans med Helsingborgs stad, psykologiska institutionen och företagshälsovården. I detta projekt utvecklade vi en kollegial handledningsmodell vars syfte är att skapa bättre förutsättningar för individuell utveckling samt återhämtning inom välfärdens kontaktyrken. Detta resulterade i ett samarbete med Sveriges kommuner och regioner där vi utvecklade en utbildning som nu över trettio kommuner deltagit i. Modellen har även lyfts fram av Sveriges FN-förbund  som ett av Sveriges mer intressanta hållbarhetsprojekt enligt Agenda 2030. (modellen finns i rapporten - Loodin, H. & Kruzela, P. (2020) "Individuell utveckling genom kollegial handledning. En salutogen modell för hälsofrämjande metoder inom välfärdens kontaktyrken". Lund: Mediatryck, ISBN: 978-91-7895-627-2).

Kunskapsspridning: Jag har på olika sätt arbetat med att göra forskningsresultat tillgängliga för allmänheten. Ett exempel på kunskapsspridning är vårt projekt om samhälleliga aspekter av antimikrobiell resistens. Projektet startade som ett tema under Pufendorfinstitutet,  den ideella föreningen Vetenskap och allmänhet involverades för att göra forskningsresultaten tillgängliga. Det resulterade bland annat i ett avsnitt på UR-play, en panel på Almedalen, en presentation på Göteborgs biblioteks och bokmässa samt en debattartikel i Dagens Nyheter (om detta kan ni läsa i antologin – Hanson, K; Lenander, C & Loodin, H. (2021) "Efter antibiotika. Om smitta i en ny tid." Stockholm: Fri tanke förlag). Idag lever temat vidare genom kunskapcentret "Emerging infectuous diseases" vid Campus Helsingborg, Lunds universitet.