I min forskning har jag alltid haft ett intresse för språk i sociala sammanhang, det som går under det vittfamnande begreppet diskursanalys. Min avhandling behandlade strejkbevakningar i svensk dagspress 1879–1995 med syftet att undersöka hur analyser av textuell, diskursiv och social praktik kan ge förståelse för förhållandena mellan språk, journalistik och samhälle. Jag har studerat presstexter av annat slag också men också reklamdiskurs.

Tillsammans med Catharina Nyström Höög och Gøril Thomassen Hammerstad är jag redaktör för en bok om nordisk sakprosaforskning med titeln Nordic Perspectives on the Discourse of Things. Sakprosa texts helping us navigate and understand an ever-changing reality: https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-031-33122-0

Sedan 2014 samarbetar jag med tre forskare i företagsekonomi – Alexander Paulsson, Niklas Sandell och Peter Svensson. Det har lett fram till flera gemensamma forskningsprojekt och publikationer och ett flervetenskapligt tema läsåret 2016/17 på forskningsinstitutet Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet: https://www.pi.lu.se/pufendorfinstitutet

Temat hade titeln The annual report – words, images and numbers,och här ingick även forskare från strategisk kommunikation (Åsa Thelander), rättssociologi (Matthias Baier) och ytterligare en forskare från svensk språkvetenskap (Sanna Skärlund), alltså sammanlagt sju personer. Jag hade uppdraget att koordinera temat vilket innebar att tillsammans med mina sex kollegor kontakta och bjuda in gäster (både praktiker från t.ex. kommunikationsbyrå och akademiker från olika discipliner) för gästföreläsningar och deltagande i workshoppar.  Ett delprojekt handlar om hur börsnoterade företags framtidsdrömmar kommer till uttryck i goodwillformuleringar i årsredovisningar (Rahm m.fl. 2016 och Rahm m.fl. 2020). Ett annat delprojekt handlar om intertextuella förhållanden i goodwillformuleringar (Rahm & Sandell 2016). Ytterligare ett delprojekt handlar om nordiska statliga alkoholmonopol och legitimering (Rahm, Skärlund och Svensson 2019). Delprojekten har presenterats på internationella konferenser.

Forskningstemat om årsrapporter har för min del fortsatt genom två olika linjer. En linje är ett projekt om årsstämmans ritualisering tillsammans med Alexander Paulsson, Niklas Sandell och Peter Svensson. Projektet pågick 2019-21 och har titeln Årsstämman som ritual En kulturanalys av möten mellan styrelser, företagsledningar, revisorer och aktieägare. Under våren 2019 samlade vi in material, bl.a. genom observationer av de årsstämmor vi fått tillträde till. Resultaten av analyserna är publicerade i boken Paulsson, Rahm, Sandell & Svensson (2023): Bolagsstämman. Ritualer, kultur, normer och språk på Studentlitteratur samt i Rahm & Paulsson 2024.

En annan linje som utgår från Pufendorftemat är mitt intresse för regeringens verksamhetsberättelse till riksdagen om de statligt ägda företagen. Forskargruppen på Pufendorf skrev en ansökan om stöd för att skapa en korpus av dessa texter 1981–2018. Ansökan beviljades, och Sanna Skärlund kunde tack vare dessa medel skapa korpusen. Denna korpus var ett underlag för den VR-ansökan om regeringens verksamhetsberättelse som Åsa Thelander, jag och Sanna Skärlund skrev våren 2019. Projektet har titeln Tal som skapar förändring. Hur samtal och texter om de globala hålbarhetsmålen blir påskyndare av hållbarhet och handlar om de diskursiva och textuella sambanden mellan Agenda 2030, hållbarhetsmål, uppdragsmål och ekonomiska mål. Se Rahm & Thelander 2021, Paulsson & Rahm 2022.

En annan av de inbjudna gästföreläsarna under Pufedorftemat var Merja Koskela, School of Communication and Marketing vid Vasa universitet. Denna kontakt har lett till ett samarbete mellan mig, Åsa Thelander, Merja Koskela och ytterligare en forskare från Vasa, Mona Enell-Nilsson. Samarbetet gäller ett jämförande projekt med namnet Berättelser där ekonomi, retorik och politik möts – Verksamhetsberättelser och årsberättelser för statligt ägda företag i Sverige och Finland som unik genre. Projektet har fått såddpengar från stiftelser i Sverige och Finland. Jag och Åsa Thelander intervjuade nyckelpersoner på Näringsdepartementet och en kommunikationsbyrå våren 2019. Se Enell-Nilsson & Rahm 2021 och Rahm & Enell-Nilsson 2024.

2022-24 arbetar jag med Alexander Paulsson, Niklas Sandell och Peter Svensson (samtliga företagsekonomi) i projektet Brott och moral i affärskulturen: En studie av konstruktioner av ekonomiska brott i rättegångsförhandlingar med fokus på brott/moral.

2022-24 arbetar jag, Alexander Paulsson, Niklas Sandell och Peter Svensson i projektet Brott och moral i affärskulturen: En studie av konstruktioner av ekonomiska brott i rättegångsförhandlingar.

Forskningsprojektet ESMOR: Emergency preparedness for Small MOdular nuclear Reactors (SMRs) genomförs 2024-27 med medel från Strålsäkerhetsmyndigheten. Forskare i projektet är Åsa Ek, Kristina Eriksson, Henrik Rahm, Christopher Rääf och Åsa Thelander.

2024-2027 deltar jag i det flervetenskapliga projeketet ESMOR: EmergencyPreparedness for Small MOdular nuclear Reactors med finansiering av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Projektet KOSMR: Kommunikation kring små modulära reaktorer (SMR) -Mediebilder, opinioner och perspektiv på SMR i Sverige tillsammans med Åsa Thelander. Projektet finansieras av Energimyndigheten 1/7 2024-30/6 2027.

Jag, Ingela Johansson och Marianna Smaragdi från Lund och Carmen Sanchidrián Blanco från Málaga universitet planerar ett projekt om Selma Lagerlöfs betydelse för utbildning och kultur i Sverige, Spanien och Grekland. 

Jag undervisar i diskursanalys och textanalys samt handleder uppsatser och examensarbeten.