Jan Kockum

In my research, I aim to break the traditional boundaries of monastic space and thus investigate it in a larger context. One starting point is that abbeys and monasteries should be viewed as nodes in larger estates, that is as monastic manors. However, there is also a religious aspect that affected the layout strategies of space.  The monastic manor should, on that account, also be seen as focal points in a landscape with the intention to reflect the ideals, statutes and rules of each order respectively. How this landscape was staged and how the estates were incorporated in the ideal landscape is what I call the monastic landscape. However, the monastic landscape had to adapt to the structures of the lay society and the landscapes of other actors. How the different actors managed to enforce their ideals says a lot about society and the balance of power between the actors. In my work, methods of investigation are developed and tested, and as an objective the result should be that new light is shed upon the monastic landscape and the interaction with the medieval lay society of eastern Denmark.

Övergripande mål är att bryta de traditionella ramarna för klostrens rumsliga utbredning i syfte att kunna sätta in dessa i ett större sammanhang. Klostren ska ses som centrum i storgods med nyckelpositioner i landskapet. Omväxlande samverkade och konkurrerade dessa gods med både kyrka, stormän och kungamakt. Ur källmaterialet växer bilden fram av klostrens skiftande ekonomiska strategier och omväxlande nätverk och allianser. Tillsammans skapar de olika aktörerna ett klosterlandskap som går långt utanför klosteranläggningarnas murar. Jag avser att i min avhandling utforska vad för landskap som övertogs, hur dessa förvaltades och hur man kom att påverka det medeltida landskapets och samhällets utveckling. I detta ryms flera teman, till exempel frågor kring i vilken omgivning de första klosteretableringarna skedde. I tidigmedeltid var landskapet inte lika självklart kristet som vid reformationen. Landskapet var redan upptaget och här fanns således redan uttryck för makt, det fanns en produktion och en infrastruktur. Hur utnyttjade klostren det befintliga landskapet och kan man se några gemensamma drag eller skillnader mellan de olika religiösa ordnarna och deras förhållningssätt till landskapets olika rum?