Jag är professor i historia med inriktning mot kunskapshistoria, föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) och Wallenberg Academy Fellow.

Min forskning är främst inriktad mot kunskap, idéer, kultur och politik i det moderna Europas historia, i synnerhet i Sverige och Tyskland. Sedan ett antal år ägnar jag mig särskilt åt att utveckla kunskapshistoria som fält, men mina mer allmänna intressen omfattar universitetshistoria, biografier, historiografi och samspelet mellan ideologi och samhällsförändring.

Efter studier och forskning i Uppsala, Göteborg, Sussex, Tübingen och Berlin disputerade jag 2008 i historia i Lund på en avhandling om svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning. För denna belönades jag bland annat med Cliopriset och Nils Klim-priset. I omarbetat och översatt skick utkom den 2016 som Sweden After Nazism: Politics and Culture in the Wake of the Second World War.

År 2016 publicerades min bok Humboldts universitet: Bildning och vetenskap i det moderna Tyskland. En grund för den lades när jag som Pro Futura-forskare vistades vid Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala, Zentrum für Zeithistorische Forschung i Potsdam och Max-Planck-Institut für Wissenschaftsgeschichte i Berlin. Boken utkom i en engelsk utgåva 2018: Humboldt and the Modern German University: An Intellectual History.

I nära samarbete med ett flertal kollegor har jag de senaste åren skapat en kunskapshistorisk forskningsmiljö med Lund som bas men med förgreningar i Norden och i olika internationella nätverk (se https://newhistoryofknowledge.com). Vi kombinerar teoretiska diskussioner med empiriska undersökningar för att skapa förståelse för kunskapens plats i historien. Vår första gemensamma publikation, Circulation of Knowledge, utgavs 2018 och 2020 kom vår andra bok, Forms of Knowledge. För närvarande arbetar vi med flera nya projekt.

År 2019 tillträdde jag en tjänst som Wallenberg Academy Fellow, finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Tillsammans med två postdoktorala forskare har jag undersökt humaniora i efterkrigstidens svenska och tyska offentligheter. År 2022 utkom vår gemensamma monografi Humanister i offentligheten: Kunskapens aktörer och arenor under efterkrigstiden.

De senaste femton åren har jag undervisat på samtliga nivåer i historieämnet. Som doktorand höll jag under många terminer en översiktskurs i internationell samtidshistoria och jag har också därefter haft kronologiska översiktskurser. De senaste åren har jag utformat och varit ansvarig för ett flertal kurser på både avancerad nivå och forskarnivå, bland annat i kunskapshistoria, historiografi och historisk teori. Jag har även undervisat i akademiskt skrivande och på olika uppsatskurser samt varit ansvarig för Högre seminariet i historia.

Jag är för närvarande huvudhandledare till tre doktorander. Två av mina tidigare doktorander har disputerat. I stort sett varje termin är jag handledare till studenter som skriver kandidat-, magister- eller masteruppsatser.

Som historiker och humanist vinnlägger jag mig om att verka i det offentliga rummet. Parallellt engagerar jag mig i frågor om den kvalificerade kunskapsförmedlingens förutsättningar i 2000-talets akademiska och mediala landskap.

Sedan femton år tillbaka skriver jag regelbundet på Svenska Dagbladets kultursida, huvudsakligen understreckare men även recensioner och andra typer av texter. Under 2018 ledde jag tillsammans med Lisa Irenius arbetet med Under streckets 100-årsjubileum i form av ett särskilt kommunikationsprojekt, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

Jag har ingått i tidskriften Respons ledning alltsedan begynnelsen. De senaste åren har jag skrivit ett antal större artiklar för tidskriften – recensioner, essäer, debattmaterial, intervjuer, betraktelser med mera. 

Åren 2013–2017 var jag ordförande i juryn för Cliopriset, en utmärkelse som årligen delas ut till en framstående yngre historiker inom det svenska språkområdet. 

Under 2015–2016 ledde jag projektet "Kunskapens nya rörelser" på uppdrag av Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhetsakademien. Syftet var att tillsammans med ett femtonal svenska forskare analysera samtidens föränderliga medie- och kunskapssystem för att därigenom kunna komma med förslag på hur humanisters och samhällsvetares samverkan med det omgivande samhället kan stimuleras och underlättas. Arbetet resulterade bland annat i idéskriften Kunskapens nya rörelser: Framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan (författad med Katarina Bernhardsson, Jenny Björkman och Jesper Olsson). Även därefter har jag varit sysselsatt med frågor om humanistisk infrastruktur.