Jag är professor i historia med inriktning mot kunskapshistoria, föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) och Wallenberg Academy Fellow.

Min forskning är främst inriktad mot kunskap, idéer, kultur och politik i det moderna Europas historia, i synnerhet i Sverige och Tyskland. Sedan ett antal år ägnar jag mig särskilt åt att utveckla kunskapshistoria som fält, men mina mer allmänna intressen omfattar även universitetshistoria, biografier, historiografi och samspelet mellan ideologi och samhällsförändring.

Efter studier och forskning i Uppsala, Göteborg, Sussex, Tübingen och Berlin disputerade jag 2008 i historia i Lund på en avhandling om svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning. För denna belönades jag bland annat med Cliopriset och Nils Klim-priset. I omarbetat och översatt skick utkom den 2016 som Sweden After Nazism.

År 2016 publicerades min bok Humboldts universitet: Bildning och vetenskap i det moderna Tyskland. Den tillkom när jag som Pro Futura-forskare hade förmånen att vistas i vetenskapliga miljöer i Uppsala, Potsdam och Berlin. Boken utkom i engelsk utgåva 2018: Humboldt and the Modern German University.

I nära samarbete med ett flertal kollegor har jag sedan mitten av 2010-talet skapat en kunskapshistorisk forskningsmiljö i Lund med olika internationella förgreningar. Sedan 2020 är miljön formaliserad som Centrum för kunskapshistoria (LUCK) och samlar i dag ett femtontal forskare. Vi kombinerar teoretiska diskussioner med empiriska undersökningar för att skapa förståelse för kunskapens plats, form och betydelse i historien. Bland våra många publikationer märks en kunskapshistorisk trilogi: Circulation of Knowledge (2018), Forms of Knowledge (2020) och Knowledge Actors (2023).

Åren 2019–2023 innehar jag en tjänst som Wallenberg Academy Fellow, finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Jag har under denna tid varit sysselsatt med att undersöka kunskapens cirkulation i efterkrigstidens samhälle. Inom denna ram har jag tillsammans med två postdoktorala forskare analyserat humaniora i efterkrigstidens svenska och tyska offentligheter. Vi utgav 2022 den gemensamma monografin Humanister i offentligheten, och 2023 är vi redaktörer för en bok om humaniora i det svenska välfärdssamhället. 

Min tjänst som Wallenberg Academy Fellow har förlängts med ytterligare fem år (2024–2028). Under denna tid ska jag sjösätta ett komparativt projekt om europeriseringen av de europeiska universiteten och formeringen av kunskapssamhället från mitten av 1980-talet till cirka 2010.

Jag är medgrundare och en av chefredaktörerna för den internationella kunskapshistoriska årsboken History of Intellectual Culture (De Gruyter).

Alltsedan jag var student har jag deltagit i många internationella sammanhang och bland annat varit gästforskare/fellow vid Humboldt-Universität zu Berlin, Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala, Zentrum für Zeithistorische Forschung i Potsdam, Max-Planck-Institut für Wissenschaftsgeschichte i Berlin, Australian Centre for Public History i Sydney och Project House Europe vid Ludwig-Maximilians-Universität München.

De senaste tjugo åren har jag undervisat på samtliga nivåer i historieämnet. Som doktorand höll jag under många terminer en översiktskurs i internationell samtidshistoria och jag har också därefter haft kronologiska översiktskurser. De senaste åren har jag utformat och varit ansvarig för ett flertal kurser på både avancerad nivå och forskarnivå, bland annat i kunskapshistoria, historiografi och historisk teori. Jag har även undervisat i akademiskt skrivande och på olika uppsatskurser samt varit ansvarig för Högre seminariet i historia.

Tillsammans med mina kollegor har jag tagit initiativ till en nordisk kunskapshistorisk sommarskola. Varje år i august sedan 2020 har vi samlat doktorander från ett antal olika ämnen för att diskutera kunskapshistoria. 

Under HT 2022 var jag tillsammans med litteraturvetaren Karin Nykvist ansvarig för introduktionskursen för doktorander på HT-fakulteterna. Det är jag även HT 2023.

Jag är för närvarande huvudhandledare till tre doktorander och biträdande till en. Tre av mina tidigare doktorander har disputerat. I stort sett varje termin är jag handledare till studenter som skriver kandidat-, magister- eller masteruppsatser.

Som historiker och humanist vinnlägger jag mig om att verka i det offentliga rummet. Parallellt engagerar jag mig i frågor om den kvalificerade kunskapsförmedlingens förutsättningar i 2000-talets akademiska och mediala landskap.

Sedan min doktorandtid skriver jag regelbundet på Svenska Dagbladets kultursida, huvudsakligen understreckare men även recensioner och andra typer av texter. Under 2018 ledde jag tillsammans med Lisa Irenius arbetet med Under streckets 100-årsjubileum i form av ett särskilt kommunikationsprojekt, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

Jag ingick i Respons ledning under tidskriftens hela levnadstid (2012–2022), både som medlem i redaktionsrådet och som ledamot i styrelsen. Under dessa år skrev jag olika typer av artiklar för tidskriften – recensioner, essäer, debattmaterial, intervjuer, betraktelser med mera. 

Åren 2013–2017 var jag ordförande i juryn för Cliopriset, en utmärkelse som årligen delas ut till en framstående yngre historiker inom det svenska språkområdet. 

Under 2015–2016 ledde jag projektet "Kunskapens nya rörelser" på uppdrag av Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhetsakademien. Syftet var att tillsammans med ett femtonal svenska forskare analysera samtidens föränderliga medie- och kunskapssystem för att därigenom kunna komma med förslag på hur humanisters och samhällsvetares samverkan med det omgivande samhället kan stimuleras och underlättas. Arbetet resulterade bland annat i idéskriften Kunskapens nya rörelser: Framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan. Även därefter har jag varit sysselsatt med frågor om humanistisk infrastruktur.

Som ledamot av HT-fakulteternas forskningsnämnd författade jag tillsammans med Isak Hammar 2022 Humanister tar plats, ett forskningsmanifest för humaniora.