Från och med den 1 januari 2026 är jag att vara affilierad till Institutionen för kulturvetenskaper som docent i biblioteks- och informationsvetenskap.

Från 2006 till 2012 var jag anställd som universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap och som universitetslektor i samma ämne från 2012 till 2025. 2018 blev jag docent. Från 2020 till 2025 var jag föreståndare för Centrum för Öresundsstudier. 2023-2025 var jag ledamot i strygruppen för "Center for Modern European Studies – An Öresund Network of Lund University, Malmö University and University of Copenhagen" (CEMES), samt ledare för en av centrets forskargrupper "Öresund Comparative borderlands Reseach Group". 

Med frågor som uppstod i mitt arbete som gymnasiebibliotekarie antogs jag som doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap 2006 och disputerade 2012 med avhandlingen ”Information, identitet, medborgarskap: Unga kvinnor berättar om val av preventivmedel”. Avhandlingen tilldelades priset Highly Commended Award vid Emerald/EFMD Outstanding Doctoral Research Awards 2012 i kategorin informationsvetenskap.

2006 började jag också arbeta som universitetsadjunkt och undervisade på det dåvarande programmet Biblioteks- och informationsvetenskap i Lund (BiViL), som jag själv hade gått (2000–2002). I samband med omstruktureringen av universitetsutbildningen i Sverige, känd som Bolognaprocessen, beslutades att BiViL skulle utvecklas till ett masterprogram som breddades till att omfatta arkivvetenskap och museologi. Jag hade förmånen att få vara med i arbetet med det nya programmet och fokuserade särskilt på att formulera utbildningsprofilen för programmet, med tydliga rötter i den studentaktiva undervisningen i BiViL-programmet. ABM-masterprogrammet startade 2008 och jag var kurskoordinator för olika biblioteks- och informationsvetenskapliga kurser (2008–2021), däribland den tvärvetenskapliga kursen “Pedagogiska aspekter på ABM-verksamheter”. Det har alltid varit ett stort nöje att träffa studenter och följa deras lärande under deras tid på masterprogrammet.

Som gymnasiebibliotekarie arbetade jag för att stärka elevernas informationskompetens och såg det som en viktig färdighet för dem att ta med sig från skoltiden. Inte minst eftersom informationskompetens formuleras som väsentlig inte endast för goda studieresultat och goda prestationer i det framtida arbetslivet, utan också för att kunna använda sina medborgerliga rättigheter och därmed påverka sina livsvillkor. Den demokratiska aspekten såg och ser jag som fundamental och jag tyckte inte att jag lyckades nå dit med eleverna och ville veta mer om kopplingarna mellan demokrati och informationskompetens från ungas perspektiv. Detta var vägledande i mitt avhandlingsarbete. Jag har sedan fortsatt att i min forskning ägna mig åt att undersöka folkbibliotek och bibliotekariers arbete med kvalitativa metoder som inkluderat att följa och samtala med bibliotekspersonal i deras arbete. Jag har föreslagit att bibliotek bör förstås som ett verb, att biblioteka, snarare än ett substantiv. Bibliotek är ofta omhuldade av beslutsfattare, men sällan med god förståelse för innehållet i verksamheten och de resurser som behövs för att utföra den väl. Genom att tala om att biblioteka blir det tydligt att bibliotek är något som görs av flera inblandade, inklusive bibliotekarier, och att de ständigt utvecklas och förändras. Att diskutera innehållet och inriktningen på arbetet är därför en viktig del av bibliotekariearbetet.

Flera projekt har finansierats av Region Skåne, vilket har gett mig möjlighet att bygga broar mellan forskning och praktik. Styrdokumentens roll har jag intresserat mig för i flera projekt och har velat fånga om, och i så fall hur, formuleringarna i dem kommer till uttryck i praktiken. Den teoretiska förståelsen av begreppet demokrati, som är centralt för bibliotek, har länge varit bristfällig inom biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning, och jag ville utforska detta område och bidra med en bättre förståelse av begreppet med fokus på bibliotek. Jag har använt Chantal Mouffes teori om demokrati, pluralistisk agonism, i min forskning, från avhandlingen till projekten om folkbibliotek. Mitt bidrag är både en teoretisk utveckling av vad denna teori kan tillföra vår förståelse av informationskompetens och empiriska studier av hur demokrati praktiseras i bibliotek. Under 2023–2025 var jag projektledare för den svenska delen av det internationella tvärvetenskapliga projektet Infrastructuring the Social: Public Libraries and their Transformative Capacity in Austerity Urbanism (ILIT). ILIT finansierades av JPI Urban Europe inom Horizon 2020. Projektet leddes av en forskare från Nederländerna och omfattade forskare från Nederländerna, Österrike och Sverige. Som titeln antyder var vår utgångspunkt att undersöka hur offentliga bibliotek kan stärkas som social infrastruktur i ekonomiskt bistra tider.

Mitt intresse för tvärvetenskaplig forskning och internationellt samarbete, inte minst med kollegor vid Köpenhamns universitet, ledde till att jag sökte uppdraget som föreståndare för Centrum för Öresundsstudier, CORS. Centrumet har till uppgift och möjlighet att undersöka och sprida kunskap om den transnationella Öresundsregionen, men också om andra gränser, såsom geografiska, sociala och kulturella. Centrets kulturvetenskapliga perspektiv är värdefullt för att på olika sätt undersöka hur gränsområden förstås och vilka konsekvenser de har i konkreta, fysiska och praktiska termer, såväl som kulturellt och socialt.

Att arbeta med CORS i sex år har varit mycket stimulerande och givande. Jag anser att CORS position som ett centrum för att stärka och främja möten mellan representanter för olika akademiska discipliner, mellan akademin och yrkeslivet, samt mellan forskning och allmänheten är oerhört intressant och viktig. I en tid av växande klyftor och polariserade åsikter har forskare en avgörande roll att spela när det gäller att bidra till den offentliga debatten med välgrundad kunskap om aktuella frågor baserad på sin forskning.