Jag forskar i utbildningsvetenskap och undervisar på ämneslärarutbildningen. Mer specifikt har min vetenskapliga verksamhet hittills berört känslornas betydelse i samhällskunskapsundervisning, skolors arbete med nyanlända elever, samt lärarprofessionalism och lärarutbildning. Med min bakgrund som gymnasielärare och didaktiska forskningsexpertis är det dessutom viktigt för mig att ha en nära relation mellan forskning och undervisning.

I mitt avhandlingsprojekt, som utöver doktorsavhandlingen The Emotional Community of Social Science Teaching (2019) även resulterade i en peer review-granskad artikel i en internationell tidskrift samt ett fortbildningsmaterial för Skolverket, strävade jag efter att utveckla och tänja på de disciplinära gränserna. Detta gällde inte minst mitt val att inom fältet samhällskunskapsdidaktik arbeta med teori som ofta används mer generiskt inom skolforskning och andra discipliner (bl.a. sociologi och historia), till exempel begreppet ”emotional community”, emotionsforskning mer generellt och interaktionism. Genom dessa teoretiska interdisciplinära öppningar har jag lyckats få ett erkännande för att komma med något nytt och viktigt inom fältet, exempelvis på konferenser och seminarier.

Utöver mitt avhandlingsprojekt har jag de senaste åren arbetat i två större projekt som båda är utformade i nära samarbete med skolverksamma. Dels det internationellt komparativa projektet ”Schools towards Ordinary Life” som handlar om skolors arbete med nyanlända elever, där vi jobbat tätt tillsammans med brittiska forskare och rektorer i Nottingham och nordvästra Skåne.

Det andra är ett praktiknära projekt med titeln ”Elever, motstånd och skam. Vad händer med en nystartad skolas självbild och vision när eleverna kommer?”. Projektet undersöker elevgruppens betydelse för vad en skola kan bli och åstadkomma, skolbyggnadens betydelse för skolans sociala liv och hur personalgruppen hanterar konflikter kopplade till att försöka omsätta vision i verksamhet på en nyetablerad gymnasieskola. Tillsammans med mina kolleger söker jag för tillfället externa medel för att finansiera projektet. En aspekt som gör detta planerade projekt särskilt spännande är dess praktiknära form, vilken har arbetats fram tillsammans med skolverksamma. Detta har krävt mycket eftertanke och diskussion, bland annat om etiska aspekter.

Mina hittills viktigaste forskningsresultat belyser vad känslor gör i samhällskunskapsundervisningen samt vad samhällskunskapsämnet gör med känslor. Just känslor i samhällskunskapsundervisning har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren, men det finns mycket lite forskning inom området. Det är huvudsakligen i Tyskland som den forskningen bedrivs, och tack vare mina goda kunskaper i tyska har jag möjlighet att följa och delta i den forskningsdiskussionen samt fungera som en länk mellan tyskspråkiga och svenska didaktikforskare.