Hur ser fackligt aktiva kommunalare som var verksamma under den stora Kommunalstrejken 2003 tillbaka på sina strejkerfarenheter? Det har jag undersökt i min doktorsavhandling Kampen om välfärdsarbetets värde: Fackligt aktiva kommunalare minns strejken 2003. Teoretiskt ligger tonvikten i avhandlingen på hur klass och kön gjorts inom ramen för arbete och facklig kamp under tiden både före, under och efter strejken, vilket innebär att klass och kön utforskas i en kontext av social mobilisering och förändring och med utgångspunkt i kommunalares erfarenheter. Tillvägagångssättet för studien är muntlig historia, som använts inom ramen för feministisk ståndpunktsteori. Jag har genomfört djupintervjuer med 13 personer i Kommunal som var involverade i strejken, varav en majoritet på lokal nivå. Intervjuerna har sedan legat till grund för urvalet av kontextualiserande skriftligt material, framförallt från fackförbundspress.

Avhandlingens mest centrala resultat är att strejkens betydelse för intervjupersoerna vida överskred kraven på löneökningar. Strejken möjliggjorde subjektivitetsomvandling och genererade nya möjlighetshorisonter, en process som analyseras genom begreppet solidaritetskulturer. Dessa kulturer formades av en strävan efter både erkännande och omfördelning, grundad i det offentliga välfärdsarbetets särskilda karaktär och förutsättningar. Eftersom intervjupersonerna kopplar det värde de har som arbetare till det värde de har som människor, och eftersom denna uppfattning om värde i sin tur hänger samman med anspråk på uppvärdering av välfärdsstaten och välfärdsbrukare, framträder erkännande och omfördelning som ömsesidigt konstituerande.

Avhandlingen kan laddas ner som pdf från LU:s Forskningsportal eller köpas som tryckt bok från Leopard förlag.