Kristina Jennbert är professor emerita i arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet.

Jag fastnade för arkeologi redan på 1970-talet när vi studenter seminariegrävde ute i Ulamossen vid Vikhög. På sommaren grävde vi en stenåldersboplats i Ageröds mosse. Arkeologi facinerar. Inte bara det praktiska arbetet utan också de teoretiska perspektiven. Hur kan man med hjälp av materiell kultur och textfragment tolka människans historia och livsförutsättningar med långa tidsperspektiv, från stenåldern till nutid? Mitt multiperiodiska intresse med mentalitetshistoriska perspektiv präglar min forskning, mina kurser och föreläsningar och påverkar mitt liv och arbete. Mötet med studenter var en livsnerv och därför hade jag seminarier och föreläsningar på de flesta kurser inom arkeologiämnet. De kunde handla om stenålder, bronsålder, järnålder; teoretisk arkeologi, religionsarkeologi, mentalitetshistoria och etik. Under flera år var arkeologi i Peru aktuell för mig i samband med ett Linneaus Palme projekt i Lima.

Jennberts forskningsintressen fokuserar på relationer mellan människor och djur, etik, religionsarkeologi orienterad mot skandinavisk förkristen religion, landskapsarkeologi och magasinsarkeologi.

Avhandlingen Den produktiva gåvan. Tradition och innovation i Sydskandinavien för omkring 5300 år sedan (1984). Gränsen mellan mesolitikum och neolitikum, mellan fångst och jordbruk, tolkades inte som en skarp skiljelinje utan som socialt dynamisk och den tidiga djurhållning och odlingen var inte påtvingad på grund av livsmedelsbrist. Sociologiska begrepp, nätverk och gåvoutbyten präglade Jennberts tolkning av neolitiseringen. Denna tolkning av den arkeologiska empirin i Sydskandinaven bröt mot tidigare tolkningar och har inspirerat synen på stenålderssamhällen inte enbart i Skandinavien utan även internationellt. Avhandlingen formulerades under en tid då arkeologisk forskning genomgick ett paradigmskifte från, dels en mer kulturhistorisk arkeologi, dels en lagstyrd, systemteoretisk processuell arkeologi till en postprocessuell arkeologi präglad av olika intellektuella domäner och en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt. På senare år har Jennbert återvänt till denna "stenåldersproblematik" med begrepp som kreolisering, migration och etnicitet undersöker Jennbert hur gropkeramisk kultur i Sydskandinavien kan tolkas. Utgångspunkten är de arkeologiska undersökningarna i Jonstorp, nordvästra Skåne.

Publikationen Animals and Humans. Reccurrent symbiosis in archaeology and Old Norse religion (2011) är kopplad till religionsarkeologin. Hon medredigerade antologin Old Norse religion in long term perspective. Origins, change, and interaction (2006) med Anders Andrén och Catharina Raudvere som slutpublikation för projektet Roads to Midgard.

Antologin Exploring the Animal Turn Human-Animal Relations in Science, Society and Culture (2014; Andersson Cederholm, Björck, Jennbert och Lönngren) fokuserar etiska människa-djur relationer med tvärvetenskapliga perspektiv utifrån begreppet Animal Turn.

Jennberts senare forskning om förhistoriska hundar, om avel och människans relationer till hundar tillsammans med kollegan osteologen, professor emerita Elisabeth Iregren har resulterat i flera artiklar och föredrag som väckt stort publikt intresse.

Boken Kullabergs grottor - mellan istid och nutid gavs ut 2009 och Jennbert har publicerat fett stort antal artiklar om landskapsarkeologi i Kullenområdet i södra Sverige. I ett pågående forskningsprojekt Kullaberg och uppkomsten av maritima livsvägar: På jakt efter Nordens pionjärer (start 2026, Adam Boethius P1) deltar Jennbert med sin erfarenhet och kunskap om Kullabergsområdet.

Magasinsarkeologi, samlandet och återgrävandet av arkeologiska material i forskningspublikationer och magasin är ett forskningstema som engagerat Jennbert under många år. Artikeln Revisiting the Nabberör Boat Grave: A Multiproxy Analysis of a Vendel Period Multiple Burial on the Swedish Island of Öland (Ekengren, Macheridis, Wilhelmsson, Jennbert and Iregren) presenterar en reflexiv, tvärvetenskaplig omvärdering av båtgraven, en metodisk nödvändighet inom ämnet.

En magasinsarkeologisk tematik diskuteras också i publikationen Bland stenyxor, bronssvärd och pilspetsar på Krapperup. Carl Gyllenstiernas fornsakssamling och arkeologiska undersökningar (2024): Varför samla på fornsaker? Vad gör samlaren till en samlare? Hur påverkar samlarens livsbiografi samlandet? Vilken roll har tidens värderingar och lagstiftning? Vilken relevans har fornsakssamlingar idag? Genom ledtrådar från en mängd olika källor binds fornsakssamlingen, fornforskningen och herrgårdskulturen samman med den samhällsomvandling som skedde i landet under 1800-talet.