Malaria är ett stort problem globalt och många människor dör varje år. Det orsakas ofta av parasiten Plasmodium falciparum, som sprids med hjälp av myggor. Resistens mot de mediciner som används är ett ökande problem. Om man förstår hur immunitet mot malaria uppstår, kan man tillverka ett vaccin mot sjukdomen. Som det är nu måste man ha malaria många gånger (och överleva varje gång!) innan man blir immun. Vi har tagit fram en ny metod för att undersöka malaria-specifika B-celler direkt från blodprov, med hjälp av flödescytometri, och vi har funnit att många av B-cellerna är atypiska vilket kan vara en del av förklaringen till att det tar så lång tid att bli immun mot malaria. För att ta reda på mer om detta, har vi pågående studier av patienter med malaria både i Sverige och i Uganda. Vi har också projekt där vi undersöker hur malariaparasiter tar sig in i röda blodkroppar, och vilka antikroppar som är funktionella och som kan stoppa detta.

Babesia är en parasit som är mycket lik malaria i mikroskopet, men som sprids i Sverige med fästingar. Babesia orsakar en febersjukdom som kan bli livshotande hos till exempel immunsupprimerade eller de som saknar mjälte, och det är troligen underdiagnosticerat i Sverige. Vi har visat att många av de som har antikroppar mot Borrelia också har antikroppar mot Babesia, vilket visar att många fler än man tidigare trott har varit exponerade för parasiten. Samma sjukdom finns också hos nötboskap och rådjur. Det kan också spridas med blodtransfusion. I laboratoriet odlar vi Babesiaparasiter och undersöker hur Babesiaparasiter tar sig in i röda blodkroppar och vi har också skapat en metod för att mäta antikroppar mot Babesia.

I gruppen finns två doktorander, en post-doc och två forskningsingenjörer.