Kustnära yrkesfiske i omvandling
Hur formas kustnära yrkesfiske i den tjänsteinriktade ekonomin? Denna fråga besvaras i min doktorsavhandling Kustnära yrkesfiske i omvandling.

I reformen av den Europeiska gemensamma fiskeripolitiken (GFP) som trädde i kraft 2014, formas ”hållbart fiske" med en företagsekonmisk utkikshorisont. Där uppmuntras yrkesfiskare bland annat att idka entreprenörskap i lokala utvecklingsområden (LLU), tidigare fiskeområden (FO). I implementeringen av Fiskerifondens stöd finns även en ambition att decentralisera beslutsfattande för att främja lokal tillväxt och skapa sysselsättning genom turism. "Hållbart fiske" bör enligt retoriken inbegripa diversierade fiskerier som marknadsför och direktförsäljer färsk fisk men även skapar upplevelser relaterade till fiske och fiskets kulturarv.

Samtida kustnära yrkesfiske är en relativt outforskad kontext i forskning om livsstilsföretagande på landsbygden, men även i praktiknära forskning som maritim etnologi. I turismforskningen har yrkesfisket studerats som ett objekt i relation till sysselsättning, men få studier fokuserar på hur det lilla sammanhanget hänger samman med bredare samhällsfenomen och strukturer. Jag vill därför bidra med kunskap om hur denna traditionella näring i omvandling också kan förstås som subjekt. Det gör jag genom att studera hur kustnära yrkesfiske tillägnas mening i vardaglig praktik, i en ekonomi där turismen är en expansiv bransch och där människor dras till kusterna för rekreation.

Det empiriska underlaget är en blandning av olika materialyper och analyseras med hjälp av diskursteori. Dit hör texter, så som myndigheters strategiska handlingsplaner och nationella visioner om det framtida fisket. En branschtidnings ledarartiklar har analyserats, liksom expertintervjuer, deltagande observationer, intervjuer och fotografier. Materialet har insamlats bland annat hos fjorton tjänsteföretagande yrkesfiskare längs Sveriges västkust mellan 2011-2015.

Studien visar hur kustnära yrkesfiske berättas, formas och förhandlas i yrkesfiskares relation till myndigheter, kunder och den egna organisationen av yrkesfiskare. Interaktiv styrning, entreprenörskap, hållbart fiske, äkthet och yrkesidentitet är några av de teman som analyseras och diskuteras i avhandlingen. Inom varje relation och tema formas olika subjektspositioner som förhandlas, såsom turismentreprenören, den goda maritima värden och den autonoma, den flexibla och den risktagande yrkesfiskaren.

Avhandlingsprojektet var inledningsvis kopplat till det Formasfinansierade projektet ”Sound Fish - Multidimensional co-management of coastal fisheries”, en tvärvetenskaplig grupp av samhällsvetare, nationalekonomer och biologer.