Forskningsmaterialet utgörs av en samling unika tidig-romerska stenbrottsmärken (symboler) i det antika stenbrottet Gebel el Silsila (GeS) i Övre Egypten: över 5000 inristade symboler som (enligt mina tidigare studier) delvis förefaller representera samtida (antika) gudar, gudavärlden eller religiösa idéer och vidskepelse. Trots dessa stora framsteg i tolkningsprocessen kräver den symboliska koden och dess komplexa meddelanden vidare studier då symbolernas budskap förblir diffust.

Projektets mål, baserat på redan ackumulerad empirisk data och uppnådda resultat, är att: 1) bedöma mer i detalj hur symbolerna användes i arbetarsamhället (i stenbrott och vid tempelkonstruktion); 2) samla in jämförbar data från andra stenbrott i södra Egypten och tempelstrukturer som byggts med sten från GeS; 3) studera hur eller om symbolerna kan sammankopplas (symboliskt och praktiskt) med närbelägna textinskrifter inom GeS (signaturer och dedikationer); och 4) studerar namn och etnicitet hos arbetarna som nämns i text-graffiti i GeS och därmed återkoppla till punkt 1, ovan.

Projektets ämnar att presentera en fallstudie som möjliggör skapandet av en (semiotisk) fenomenologisk definition (en modell) av ett symbolsystem och dess betydelse inom ett mångkulturellt och socio-religiöst synkretistiskt samhälle såsom Egypten var under romersk ockupation. Studien presenterar en väldokumenterad analys av ett symbolsystem, vilket i sig är unikt inom svensk antikforskning. Projektets innovativa karaktär har uppmärksammats internationellt och bygger vidare på en vetenskaplig hypotes som redan har omkullkastat etablerade teorier om att stenbrottsmärken enbart representerade arbetare eller arbetsgrupper. Vetenskapliga studier av symbolsystem förblir i ett stadium av förberedande materialinsamling, inledande beskrivningar och antagande, från vilket detta projektet kommer att ta ett steg framåt.

Men trots ett ökat internationellt forskningsintresse för så kallad pseudo-skrift finns det i nuläget inget teoretiskt ramverk för en analytisk studie av symbolsystem i Egypten. Därför bygger projektet vidare på vedertagna teoretiska och tvärvetenskapliga grunder: i tillägg till semiotik och semiologi kommer symbolerna att studeras paleografiskt, och jämförs analytiskt med liknande symboler på keramik och sten-ostraka i GeS, liksom i andra stenbrott och tempelbyggnader i sten i södra Egypten. 

Prosopografiska och onomastiska betraktanden används för att avslöja arbetarnas etnicitet, vilket kan förmedla socio-religiös bakgrund och eventuellt förklara bakomliggande kulturella faktorer varför specifika symboler framställdes. Den historiska bakgrunden och den kulturella och psykologiska inverkan i valet av symbolframställning kommer att behandlas med ett teoretiskt ramverk som liknar kognitiv teori och prototyp teori.

I tillägg till den redan avklarade materialinsamlingen tillämpar projektet digital arkeologi och fotogrammetri för GIS och 3D-rekonstruktion av symbolerna för att med en modern teknik analysera symbolernas rumsliga fördelning och möjliggöra en mer detaljerad flervariabel analys. Detta steg genomförs i samarbete med humanistlaboratoriet vid Lunds universitet.

---------------------------------------

(projektet är en fortsättning på tidigare VR postdoktorala projekt, sammanfattat nedan)

Syften med projektet är att för första gången i en omfattande form dokumentera, kategorisera och analysera graverade märken (”stenbrottsmärken) i det antika egyptiska stenbrottet Gebel el Silsila (nedan kallat Silsila) för att identifiera vem som var ansvarig för dessa märken och varför de skapades. Kontextuella inskriptioner har daterats till den grekisk-romerska perioden. Trots att den traditionella identifieringen av dessa märken alltid har kretsat kring stenhuggare kommer andra alternativ att undersökas, inklusive en mer religiös eller vidskeplig innebörd. Trots att dessa märken ofta avfärdas som stenhuggarmärken har de aldrig tidigare studierats eller kategoriserats i sin helhet, vilket möjligen resulterar i en misstolkning av deras mening och funktion. Märkena studeras här tvärvetenskapligt genom att förena klassicism, egyptologi och konsthistoria med en ikonografisk och semantisk analys av form och utseende, och en ikonologisk, språklig och hermeneutisk analys av mening och funktion. Markeringarna ämnas att jämföras med samtida tecken på magiska amuletter och papyrus, med senare stenhuggarmärken, liksom med kontextuellt material, såsom grekiska och demotiska inskrifter och arkeologiskt material, för att förstå märkenas funktion och mening.