Mina forskningsintressen kretsar kring 1900-talets kultur- och mediehistoria i allmänhet och kalla krigets kultur i synnerhet. Medie- och kulturanalytiska perspektiv har hittills stått i centrum. I tidigare projekt har jag arbetat med kalla krigets fiktion och film, berättelser om tredje världskriget i svensk civilförsvarskultur och i populärkultur, kalla krigets materiella kulturarv, litterär journalistik och transnationell radio och television.

Min avhandling Mannen i mitten. Ett spiondrama i svensk kallakrigskultur (2004) utforskade spionen som kulturell gestalt i 1950- och 1960-talens nyhetsmedier och populärkultur samt i civilförsvarets upplysningskampanjer. I projektet "Folkhemmet i atomåldern. Civilförsvarsupplysningen och den svenska gemenskapsberättelsen, 1945-1965" (VR, 2005-2009) undersökte jag berättelserna om hot och trygghet, ofärd och välfärd, i 1950- och 1960-talens svenska civilförsvarsinformation med utgångspunkt i skriften "Om kriget kommer".

I projektet "Entangled television histories. Media networks and programme exchange between Sweden and the GDR, 1969-1989" (RJ, 2015-2019) undersökte jag sociala nätverk och programutbyte mellan svensk och östtysk television under 1970- och 1980-talen. Till projektet knöts en forskargrupp, "Transborder television. The Nordic countries and the GDR" (Crafoordska stiftelsen, 2016-2018), där jag samarbetade med Sune Bechmann Pedersen och Laura Saarenmaa.

I projektet "Media knowledge and Cold War Preparedness. Mass Communication Theories and Media Practices in the Service of the Swedish Psychological Defence, 1953–1985" (VR, 2020–2023), undersökte jag det svenska psykologiska försvarets betydelse för spridningen och cirkulationen av masskommunikationsteorier under efterkrigstiden. Projektet anknyter till såväl kunskapshistoriska som vetenskapshistoriska perspektiv, men är också en förlängning av mitt intresse för civilförsvar och mediehistoriska perspektiv på information och propaganda. Jag har även samarbetat med Rosanna Farbøl i projektet "Media preparedness and psychological defence in Sweden and Denmark" (Crafoord 2021–2023). Tillsammans har vi haft ansvar för det internationella forskarnätverket "Transnational histories of civil defence" och nätverkets första antologi Cold War Civil Defence in Western Europe: Sociotechnical Imaginaries of Preparedness and Survival (red. Cronqvist, Farbøl & Sylvest) utkom på Palgrave Macmillan 2022.

Genom åren har jag varit redaktör/medredaktör för ett antal forskarantologier, däribland 1973. En träff med tidsandan (Lund: Nordic Academic Press, 2008), Tempo. Om fart och det föränderliga (Stockholm/Göteborg: Makadam); Mediehistoriska vändningar (Lund: Mediehistoria, 2014), Återkopplingar (Lund: Mediehistoria, 2014), och War Remains. Mediations of Suffering and Death in the Era of the World Wars (Lund: Nordic Academic Press, 2018). Mitt intresse för högskolepedagogik i allmänhet och forskarutbildningen i synnerhet har resulterat i boken Det goda seminariet. Forskarseminariet som lärandemiljö och kollegialt rum (Stockholm/Göteborg: Makadam, 2016).

Sedan 2014 är jag huvudkoordinator för det internationella mediehistoriska nätverket "Entangled media histories (EMHIS)" (STINT Institutional Grant, 2013-2019), med medlemmar från ett 15-tal länder i Europa och Australien. EMHIS har arrangerat ett tiotal konferenser i fyra länder. Verksamheten dokumenteras kontinuerligt på vår blogg: https://emhis.org

Tillsammans med Sune Bechmann Pedersen var jag 2021-2023 initiativtagare och projektledare för forskningsplattformen DigitalHistory@Lund med finansiering från HT-fakulteterna i Lund. För närvarande är jag forskare och styrgruppsmedlem i det RJ-finansierade forskningsprogrammet "At the end of the world: A transdisciplinary approach to the apocalyptic imaginary in the past and the present" (PI: Jayne Svenungsson), som löper 2023-2028.

Jag är Honorary Associate vid Centre for Media History, Macquarie University, Sydney, Australien, och Visiting Professor vid Centre for Media History vid Bournemouth University, Storbritannien. Jag har varit gästforskare vid European University Institute i Florens, Italien; Hans-Bredow-Institut für Medienforschung i Hamburg, Tyskland; och Centre for Media History, Macquarie University, Australien. Jag har varit verksam i ett antal styrelser i Lund, däribland Vetenskapssocieteten, Centrum för Öresundsstudier (CORS), och jag har varit verksam i redaktionsråden för Lund University Press samt bokserien Mediehistoriskt arkiv. 2019 invaldes jag i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA), klass 10, och 2022 invaldes jag i Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund. Jag var 2021–2023 verksam i VR:s beredningsgrupp för Historiska vetenskaper och arkeologi (HS-I), samt 2023 i beredningsgruppen för vetenskapliga tidskrifter (HS-TID).

Jag skriver regelbundet i dags- och veckopress. Mina artiklar har förekommit bland annat i Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenska Dagbladet, Populär Historia och Respons. Recensionstidskrift för humaniora och samhällsvetenskap.

Mellan 2013 och 2016 var jag Lunds universitets representant i uppstarten av den nationella tankesmedjan för humaniora Humtank. Mitt arbete i Humtank innebar bland annat skrivande av debattartiklar och arrangemang av seminarier, exempelvis vid Bokmässan i Göteborg och politikerveckan i Almedalen.

Mellan 2007 och 2010 arbetade jag deltid som årsboksredaktör vid Riksbankens Jubileumsfond, Stockholm. Jag redigerade de tre årsböckerna Hållbara värden: Åtta essäer om tingens ordning och idéers bärkraft (2008), Samtal i rörelse: Elva essäer om mänskliga möten och språkets kraft (2009) samt Allt som tänkas kan: 29 ingångar till vetenskapens villkor (2010).

Mellan 2018 och 2020 var jag biträdande verksamhetsledare för nystartade LU Futura, en tvärvetenskaplig tankesmedja för framtidsfrågor vid Lunds universitet.