I takt med en växande befolkning ökar behovet av effektiv livsmedelsförsörjning och ökad produktivitet från jordbruket. Ett mer intensivt jordbruk kan dock ha en negativ effekt på biodiversiteten i jordbrukslandskapet. Exempelvis har antalet vilda pollinerande insekter minskat kraftigt under de senaste decennierna, och det är sannolikt att en av viktigaste orsakerna till detta är en ökad intensifiering av jordbruket.

Tillbakagången av pollinerande insekter, som humlor och fjärilar, är oroande eftersom vilda pollinerande insekter, vid sidan av att ha ett värde i sig själva, bidrar med värdefulla ekosystemtjänster. Exempelvis är insektspollinering gynnsamt eller nödvändigt för produktionen av många sorters frukter och grönsaker. Detta dilemma leder oss till frågan om det är möjligt att upprätthålla en tillräcklig produktivitet inom jordbruket och samtidigt bevara pollineringstjänster från insekter. Ett viktigt steg i att besvara denna fråga är att bättre förstå hur förändrad markanvändning på sikt påverkar pollinerande insekter och deras interaktioner med växter.

Modellering kan bidra till att förutsäga både kortsiktiga och långsiktiga utfall av förändrad markanvändning på insektspopulationer och de växter insekterna pollinerar. I ekologiska modeller har det traditionellt antagits att evolutionen sker tillräckligt långsamt för att försummas. Det finns dock ökande evidens för att insekter har potential till snabb evolution. En mer fullständig förståelse för markanvändningens inverkan på pollinerande insekter kan därför uppnås genom att modellera hur interaktioner mellan insekter och grödor utvecklas över tid i och med att insekterna utvecklar nya anpassningar som svar på förändringarna i landskapet.

I min forskning använder jag matematisk modellering och datorsimuleringar för att undersöka effekten av förändrad markanvändning på evolutionen av pollinatörer och deras ekologiska interaktioner med de grödor som gynnas av pollinering.

Jag är allmänt intresserad av matematisk och teoretisk biologi, i synnerhet teoretisk evolutionär ekologi.

Jag tog min doktorsexamen vid Göteborgs universitet. I min doktorsavhandling använde jag spatialt explicit populationsgenetisk modellering för att på ett teoretiskt plan bättre förstå lokal anpassning (och begränsningarna för lokal anpassning) längs miljögradienter. Jag var särskilt intresserad av begränsningarna för lokal anpassning till extrema miljöer, såsom vid gränserna för populationers geografiska utbredningsområden.

Här på CEC vid Lunds universitet studerar jag markanvändningens inverkan på evolutionen av pollinerande insekter och deras mutualistiska interaktioner med odlade växter.