Vi forskar om blodgrupper inom ämnet transfusionsmedicin!

Den röda blodkroppen är kroppens överlägset vanligaste cell.
I min grupps forskning koncentrerat vi oss på de molekyler i den röda blodkroppens yta som skiljer sig åt mellan individer, våra  blodgrupper. Människan bildar ungefär 2 miljoner röda blodkroppar varje sekund och lika många försvinner ur cirkulationen. Denna process är hårt reglerad för att vi varken ska få för mycket eller för lite blod.

Utan blodtransfusioner stannar sjukvården. Många patientkategorier kan behöva blod vid exempelvis operationer, olyckor, cancerbehandling eller medfödd blodbrist. Varje år ger blodgivare i Sverige kring 400.000 påsar blod och alla måste hamna hos rätt patient för att göra nytta. Motsvarande siffra är enligt WHO närmare 120 miljoner blodgivningar globalt.

Många känner till ABO- och Rh-blodgruppssystemen som är mycket viktiga att anpassa mellan givare och mottagare vid en blodtransfusion. Vad inte så många vet är att det finns ytterligare >380 blodgruppsmarkörer på den röda blodkroppens yta, inordnade i >40 system. Även dessa har stor klinisk betydelse vid transfusion, transplantation, och när vi drabbas av infektioner och andra sjukdomar.

Vi har tidigare tagit reda på vad i våra gener som styr vilka blodgrupper vi får. Vi har även utvecklat DNA-baserade blodgrupperingsanalyser som nu används i sjukvården i Sverige och ute i världen. Bl.a. var vi i ett EU-projekt med och tog fram det första mikrochipset för automatiserad blodgruppstypning med genteknik. Vi har också varit med och upptäckt enzymer som kan konvertera blodgrupp A, B och AB till O, s.k. enzyme-converted-to-group-O (ECO)-celler. Vi är också de enda i Sverige som har upptäckt nya blodgruppssystem (två vid namn VEL och FORS) men också bidragit till att etablera ytterligare tre (GLOB, SID och MAM). Vi har dessutom forskat om att blodgrupper kan verka som resistensfaktorer mot vissa infektioner, t.ex. HIV och malaria.

Just nu forskar gruppen som består av 12-14 personer med stort och mycket uppskattat stöd av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, ALF-anslag från staten till universitetssjukvården, Mats Paulsson stiftelse och Medicinska fakulteten m.fl.

Vi har tre övergripande mål:

1. Upptäcka nya blodgrupper och under söka deras funktion, bl.a. under blodbildningen.
2. Utröna blodgruppers funktion vid olika infektioner.
3. Utreda den röda blodkroppens roll i blodkoagulation och proppbildning.

På dessa olika sätt vill vi öka förståelsen för vår vanligaste cell, dess bildning och okända funktioner i kroppen vid normala och sjukliga tillstånd. Särskilt intresserade är vi av att göra blodtransfusioner ännu säkrare genom att se till att blodgrupperna passar så bra som möjligt.