Vi forskar om blodgrupper inom ämnet transfusionsmedicin!

Den röda blodkroppen är kroppens överlägset vanligaste cell.
I min grupps forskning koncentrerat vi oss på de molekyler i den röda blodkroppens yta som skiljer sig åt mellan individer, våra  blodgrupper. Människan bildar ungefär 2 miljoner röda blodkroppar varje sekund och lika många försvinner ur cirkulationen. Denna process är hårt reglerad för att vi varken ska få för mycket eller för lite blod.

Utan blodtransfusioner stannar sjukvården. Många patientkategorier kan behöva blod vid exempelvis operationer, olyckor, cancerbehandling eller medfödd blodbrist. Varje år ger blodgivare i Sverige kring 350.000 påsar blod och alla måste hamna hos rätt patient för att göra nytta. Motsvarande siffra är enligt WHO närmare 118 miljoner blodgivningar globalt.

Många känner till ABO- och Rh-blodgruppssystemen som är mycket viktiga att anpassa mellan givare och mottagare vid en blodtransfusion. Vad inte så många vet är att det finns ytterligare >390 blodgruppsmarkörer på den röda blodkroppens yta, inordnade i närmare 50 system. Även dessa har stor klinisk betydelse vid transfusion, transplantation, och när vi drabbas av infektioner och andra sjukdomar.

Vi har tidigare tagit reda på vad i våra gener som styr vilka blodgrupper vi får. Vi har även utvecklat DNA-baserade blodgrupperingsanalyser som nu används i sjukvården i Sverige och ute i världen. Bl.a. var vi i ett EU-projekt med och tog fram det första mikrochipset för automatiserad blodgruppstypning med genteknik. Vi har också varit med och upptäckt enzymer som kan konvertera blodgrupp A, B och AB till O, s.k. enzyme-converted-to-group-O (ECO)-celler. Vi är också de enda i Sverige som har upptäckt nya blodgruppssystem (två vid namn VEL och FORS) men också bidragit till att etablera ytterligare fyra (GLOB, SID, MAM och CD36). Vi har dessutom forskat om att blodgrupper kan verka som resistensfaktorer mot vissa infektioner, t.ex. HIV och malaria.

Just nu forskar gruppen med stort och mycket uppskattat stöd av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, ALF-anslag från staten till universitetssjukvården, Novo Nordisk Foundation och Medicinska fakulteten m.fl.

Vi har tre övergripande mål:

1. Upptäcka nya blodgrupper och undersöka deras funktion, bl.a. under blodbildningen.
2. Utröna hur mikrober (som bakterier, virus och parasiter) interagerar med blodgruppsmolekyler.
3. Utreda den röda blodkroppens roll vid blodkoagulation och proppbildning.

På dessa olika sätt vill vi öka förståelsen för vår vanligaste cell, dess bildning och okända funktioner i kroppen vid normala och sjukliga tillstånd. Särskilt intresserade är vi av att göra blodtransfusioner ännu säkrare genom att se till att blodgrupperna passar så bra som möjligt.