Det finns över tusen arter av mossor i Sverige, ungefär fyra gånger så många som antalet häckande fåglar. De ser alla olika ut och de har unika kombinationer av egenskaper med avseende på levnadsplats, levnadslopp och relationer med andra organismer. Det finns tre grupper av mossor – egentliga mossor, levermossor och nålfruktsmossor – som i grunden är ganska olika. En av de viktigaste gemensamma egenskaperna är att de har en likartad livscykel med dominerande haploid generation, med en uppsättning kromosomer i varje cell medan den diploida generationen, med två uppsättningar kromosomer, är kortlivad. 

Detta väckte min nyfikenhet redan som ung botaniskt intresserad student. Jag insåg att det fanns mycket okunskap, eftersom nästan alla välstuderade flercelliga organismer (inklusive människor) har en dominerande diploid generation.

När du ser den gröna massan av mossor på marken är det i själva verket den haploida generationen du betraktar. Den tekniska termen för de gröna skotten är gametoforer eftersom de ger upphov till gameter, celler som är involverade i sexuell förökning. Närmare bestämt producerar gametoforerna hanliga reproduktionsorgan (anteridier) med rörliga hanliga könsceller (spermier, också kallade anterozoider) och honliga reproduktionsorgan (arkegon) med orörliga äggceller. De mikroskopiska anterozoiderna behöver simma i vatten för att kunna finna vägen till äggcellerna, vilket på torra land är begränsande i tid och rum. Anterozoiderna är egentligen ett opraktiskt arv från de alger som mossorna härstammar från.  Befruktning äger rum när en antherozoid sammansmälter med en äggcell och ger upphov till den första cellen i den diploida sporofytgenerationen. Sporofyten sitter fast på hon-individet genom hela sin utveckling. Den består av ett skaft (seta; saknas hos vissa grupper) och en sporkapsel. Inuti sporkapseln sker så småningom ett stort antal meioser som återställer det haploida kromosomtalet. Varje meios resulterar i fyra mycket små sporer, som i regel är vindspridda, potentiellt över långa avstånd. 

Återkommande genom min vetenskapliga karriär söker jag svar på några övergripande frågor:

• Hur bibehålls genetisk variation hos organismer med haploid livscykel?

• Hur kan mossor komma runt begränsningen med anterozoider som kräver vatten för att föflytta sig?

• Är hybridisering betydelsefull för evolutionära processer hos mossor?

• Hur jämför sig mossornas begränsade strukturella komplexitet med komplexitet på kemisk och genomisk nivå?

Dessa frågor kan tyckas specifika för mossor, men i själva verket har de betydelse för vår uppfattning om evolution av alla organismer. Om vi hämtar vetenskaplig kunskap enbart från diploida växter och djur, får vi en falsk och enögd bild av naturen. Mossor har länge blivit försummade från genetisk och evolutionär synpunkt, precis som flera andra organismgrupper som tidigare fördes samman under namnet ”Kryptogamer”, ett begrepp som Carl von Linné myntade för organismer som han inte begrep hur de reproducerade sig!