Forskningsområden

• Rättssociologi
• Rättssociologisk teori
• eHälsa
• Nätläkare
• Upplevd rättvisa
• Hälso- och sjukvårdsrätt och etik
• Svensk sjukvård
• Kritisk realism
• Vetenskapsfilosofi för samhällsvetenskaperna
• Kvantitativ metod
• Mixed methods
• PLS-baserad strukturell ekvationsmodellering

Pågående forskning

Nätläkare, vårdtjänster som tillhandahålls via smartphoneappar, har gått från att vara perifera till att allvarligt utmana det konventionella sättet att tillhandahålla vård i Sverige. Genom två webbenkäter undersökte den här studien huruvida respondenterna upplevde den svenska nätläkartjänsten Kry som rättvis och hur dessa uppfattningar påverkade deras vilja att använda tjänsten.

Svensk vårdlagstiftning föreskriver att sjukvården ska sträva efter en jämlik hälso- och sjukvård för hela befolkningen och vägledas till exempel av behovsprincipen som säger att den i störst behov av vård ska få vård först. Men genom politiska och rättsliga reformer under de senaste decennierna har sjukvården omvandlats till en kvasi-marknad med valfrihet som vägledande princip. Förankrad i kritisk realism och Alan Norries rättssociologi visar studien att dessa reformer har skapat en inneboende konflikt i sjukvården – mellan å ena sidan individens rätt att välja fritt och å andra sidan kravet på vården att prioritera utifrån behov, solidaritet och kostnadseffektivitet. Det är i det här sammanhanget som svenska nätläkare som fenomen har växt fram.

Till skillnad från vården i stort är nätläkare väl rustade för en vård som styrs av fritt val och som blir alltmer konsumtionsdriven. Undersökningarnas respondenter upplever Kry på ett sätt som liknar upplevelsen av näthandel. Nätläkare kan erbjuda valfrihet, rätten att få sjukvård när man kräver det, men de verkar inte bidra till en mer jämlik hälso- och sjukvård för hela befolkningen. Den här diskrepansen mellan olika etiska principer har byggts in i svensk sjukvård liksom i svensk hälso- och sjukvårdsrätt.

Projektet finansierades delvis av Folkhälsomyndigheten.

Projektet finansieras delvis av Folkhälsomyndigheten.