Foto av Richard Croneberg

Richard Croneberg

Juris doktor i finansrätt, Universitetslektor, biträdande

Om du gjort några ändringar i Pure kommer de visas här snart.

Personlig profil

Forskning

Jag är sedan år 2021 juris doktor i finansrätt och arbetar för närvarande som biträdande universitetslektor vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Den forskning som jag bedrivit under de senaste åren knyter an till hur inkomstskatterättsliga regler är konstruerade, hur de kan kringgås och hur domare, beslutsfattare och andra intressenter försökt motverka detta kringgående i såväl en nationell som internationell kontext. Som en följd av min forskning rör jag mig i flera internationella kretsar, där framför allt samarbetet med kollegor från våra nordiska grannländer utgjort ett viktigt nav i mina forskningsprojekt. Jag är aktiv i flera internationella nätverk såsom dansk-svenska skatterättsnätverket, skatterättsvetenskapliga forskningsrådet, International Fiscal Association och har genomfört återkommande forskningsvistelser i Danmark. Sedan år 2019 är jag även aktiv i den skatterättsliga forskningsmiljön (FIRE) vid Köpenhamns universitet.

Mitt främsta forskningsbidrag är min avhandling, Att motverka skatteflykt, i vilken jag undersökte de rättsliga avvägningar och följande gränsdragningsfrågor som uppstår vid införandet av olika generella åtgärder mot skatteflykt. Den komparativa studien motiverades ytterst av den harmonisering som under senare år skett inom unionsrätten, där skatteflyktsdirektivets missbruksregel inneburit en betydande tillnärmning mellan EU:s medlemsstater på företagsskatteområdet. Genom att jämföra hur två EU-medlemsstater som historiskt sett hanterat skatteflyktsproblematiken på diametralt olika sätt, Sverige och Danmark, valt att införliva nämnda direktivs missbruksregel lade undersökningen grunden för en närmare analys och diskussion om de utmaningar som följer av regelns genomförande och direktivkonforma tolkning. Avhandlingen har fått ett gott mottagande och genomslag i såväl ett nationellt som ett nordiskt sammanhang och år 2022 tilldelades jag, vid sidan av Stiftelsen Konung Oscar II:s stipendium för bästa avhandling inom ämnesområdet juridik, Emil Heijnes Stiftelse pris för värdefulla insatser inom rättsvetenskaplig forskning.

För närvarande arbetar jag med två större finansrättsliga forskningsprojekt.

Inom det första, ”Att mäta är (endast) att veta? – en finansrättslig studie över konsumentprisindex normativa effekter på svensk inkomstbeskattning”, vilket genomförs med generöst bidrag från stiftelsen TOR/SkatteNytt, problematiserar jag hur de lagtekniska lösningar som vilar på en indexering utifrån olika basbelopp förhåller sig till de centrala normgivningsfrågor som berör riksdagens primära lagområde. Utifrån en närmare inventering av vilka skatter och avgifter som påverkas av KPI, en genomgång av de regler som avgör hur beslutsprocessen går till och en problematisering av vem som fattar de beslut som påverkar nämnda index bidrar studien till att genomlysa de beslutsprocesser som haft en långtgående effekt på den svenska ekonomin under det gångna året. I studien diskuterar jag huruvida denna lagtekniska lösning är lämplig i en ekonomi med stigande priser, givet att den justering som följer av nämnda indexering har upptagit en stor del av budgetutrymmet och riskerar att göra det under överskådlig framtid. I centrum för studien vilar följaktligen frågor om delegation av normgivningsmakt, demokratisk legitimitet, ansvarsutkrävande och parlamentarisk kontroll av de beslutsprocesser som leder fram till en justering av nämnda prisbasbelopp.

I det andra projektet, AI and Automation: Challenges and Opportunities for the Dual Income Tax System, vilket finansieras genom min forskningsmeriteringsanställning vid Juridiska fakulteten, undersöker jag hur de disruptiva krafter som följer av AI kan hanteras inom ramen för ett dualt inkomstskattesystem. Projektet vilar på antagandet att vi står inför en samhällsomdanande strukturomvandling, där ökad automatisering och robotisering, pådriven av AI, förändrar den industriella värdekedjan, vårt arbetsliv och på sikt vårt beskattningssystem.  I ett dualt inkomstskattesystem, där skattebördan fördelas mellan arbete och kapital, skulle en strukturomställning på arbetsmarknaden medföra långtgående konsekvenser för statens inkomster. Enbart i Sverige, där fysiska personers arbetsinkomster står för närmare 60 % av totala skatter eller 25,6 % av BNP, skulle en mindre omställning av arbetsmarknaden på kort tid riskera urholka statens finanser, som vid sidan av skatten på arbete även skulle se inbetalningar av sociala avgifter minska och utbetalningarna ur transfereringssystemen att öka.  Även om den nya AI-teknologin samtidigt skulle skapa nya digitala tjänster och produkter, minska produktions- respektive distributionskostnader i en digitaliserad ekonomi skulle det skattemässiga bortfallet på arbete få långtgående följder i en övergångsperiod. Genom att skatterättsligt beforska och närmare utvärdera de följder och konsekvenser som denna utveckling kan få, bidrar projektet till att möta morgondagens utmaningar redan i dag.

Vid sidan av nämnda forskningsprojekt är jag sedan år 2021 ledamot i den skatterättsliga tidskriften SkatteNytts redaktionskommitté, där jag sedan årsskiftet även ingår i redaktionens arbetsutskott. Utöver det löpande redaktionsarbetet är jag sedan halvårsskiftet år 2022 redaktör för tidskriftens rättsfallshäfte.

Undervisning

Jag har en lång erfarenhet av att undervisa kring de frågor som knyter an till den direkta beskattningen av individer och företag. Jag har dokumenterad undervisningserfarenhet i inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet och är väl införstådd med de pedagogiska utmaningar som följer av ämnets höga förändringstakt och komplexitet. Jag undervisar på svenska och engelska i EU-skatterätt och internationell skatterätt såväl på grund- som avancerad nivå inom ramen för Juridiska fakultetens och Ekonomihögskolans olika kurser. Jag är kursföreståndare för grundkursen i skatterätt och deltar aktivt i kursföreståndarkollegiets möten och internat.

Utifrån mina positiva erfarenheter av kursutveckling och mitt stora engagemang för fakultetens samverkansmiljöer har jag under det senaste året även fått möjlighet att arbeta med fakultetens samverkansprojekt kring s.k. Juridiklabb, där representanter från domstol, Skatteverket och konsultbyråer involveras i utbildningen för att ges en bred bild av hur en yrkesverksam jurist dagligen arbetar.

Glädjande nog har dessa uppmärksammats genom åren. Redan efter mina första år som studentlärare uppmärksammades mina pedagogiska insatser som studentlärare på juristprogrammet av Sällskapet Lundarjurister i samband med Juridiska fakultetens examensceremoni år 2015. En ära som först fyra år senare skulle överträffas av Juridiska Föreningen när de tilldelade mig föreningens pedagogiska pris för utmärkta pedagogiska insatser år 2019.

Samverkan

Behovet av att nå ut och bidra till det omkringliggande samhälle universitetet verkar i och är en del utav är en närmast existensberättigande uppgift. Utan att förmedla den kunskap som dagligen mynnar ut i nya forskningsrön och vetenskapliga bidrag hade universitetet inte bara förlorat sin position som utbildningsnav utan även försummat sin roll som kunskapsförmedlande institution och samhällsbärare. Vikten av att aktivt delta i samhällsdebatten genom att engagera sig i aktuella politiska frågor, representera universitetet och arrangera mötesplatser för myndigheter, näringsliv och akademi har jag sett som ett viktigt (och många gånger) försummat uppdrag för universitet – något som föranlett mig att engagera mig i samverkansprojekt och representativa uppdrag under min tid i akademin.

Ett av de samverkansprojekt som jag vigt mest tid åt under mina år vid universitetet är Lunds skatteakademi. Lunds skatteakademi är det kollektiv av skatterättsforskare som verkar inom den gemensamma forsknings- och undervisningsmiljö i skatterätt som delas mellan Juridiska fakulteten och Institutionen för handelsrätt, Ekonomihögskolan. Syftet med samverkansmiljön är att stimulera och stärka samverkan mellan akademi och samhälle i Öresundsregionen, vilket jag under mina år i akademin har bidragit till genom att anordna och bjuda in till akademins uppskattade seminarieserie. I dag är det en självklar mötesplats för såväl privata som offentliga aktörer där frågor om skatterätt och offentlig ekonomi diskuteras tillsammans med akademiker och studenter, vilket gynnat samverkansarbetet vid universitetet.

Expertis relaterad till FN:s globala mål

2015 godkände FN:s medlemsstater 17 Globala mål för en hållbar utveckling, för att utrota fattigdomen, skydda planeten och garantera välstånd för alla. Den här personens arbete relaterar till följande Globala mål:

  • SDG 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
  • SDG 10 – Minskad ojämlikhet
  • SDG 16 – Fredliga och inkluderande samhällen

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Juridik

Fria nyckelord

  • Juridicum
  • Skatterätt
  • Inkomstskatt
  • Skatteflykt

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen där Richard Croneberg är aktiv. Dessa ämnesetiketter kommer från personens arbeten. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.
  • 1 Liknande profiler