Richard Croneberg

Intresset för samhällets hierarkier och underliggande strukturer, vare sig de är i form av ekonomiska förutsättningar eller sociala konventioner, har alltid intresserat mig. Inom ramen för min forskning försöker jag förstå hur dessa strukturer tar sig uttryck i såväl vår samtid som den enskildes vardag. Genom att finansrättsligt studera hur vårt skattesystem är uppbyggt kan vi inte bara lära oss om hur statens finanser både förstärker och motverkar dessa strukturer, utan även förstå hur de påverkar värderingen av vårt arbete, vad vi har på tallriken, hur vi bor och hur vi reser. Med hjälp av en komparativ ansats och ett internationellt perspektiv avser jag att spegla hur vårt eget samhälle är strukturerat i förhållande till andra samhällen. Jag tror att man genom att förstå andra, bäst kan förstå sig själv.

Jag är sedan år 2021 juris doktor i finansrätt och universitetslektor vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet. Den forskning som jag bedrivit under de senaste åren knyter an till hur inkomstskatterättsliga regler är konstruerade, hur de kan kringgås och hur domare, beslutsfattare och andra intressenter försökt motverka detta kringgående i såväl en nationell som internationell kontext. Som en följd av min forskning rör jag mig i flera internationella kretsar, där framför allt samarbetet med kollegor från våra nordiska grannländer utgjort ett viktigt nav i mina forskningsprojekt. Jag ingår sedan år 2015 i det dansk-svenska skatterättsnätverket, har genomfört återkommande forskningsvistelser i Danmark och har sedan år 2019 återkommande bjudits in till den skatterättsliga forskningsmiljön (FIRE) vid Köpenhamns universitet.

Mitt främsta forskningsbidrag är min avhandling, Att motverka skatteflykt, i vilken jag undersökte de rättsliga avvägningar och följande gränsdragningsfrågor som uppstår vid införandet av olika generella åtgärder mot skatteflykt. Den komparativa studien motiverades ytterst av den harmonisering som under senare år skett inom unionsrätten, där skatteflyktsdirektivets missbruksregel inneburit en betydande tillnärmning mellan EU:s medlemsstater på företagsskatteområdet. Genom att jämföra hur två EU-medlemsstater som historiskt sett hanterat skatteflyktsproblematiken på diametralt olika sätt, Sverige och Danmark, valt att införliva nämnda direktivs missbruksregel lade undersökningen grunden för en närmare analys och diskussion om de utmaningar som följer av regelns genomförande och direktivkonforma tolkning. Avhandlingen har fått ett gott mottagande och genomslag i såväl ett nationellt som ett nordiskt sammanhang och år 2022 tilldelades jag, vid sidan av Stiftelsen Konung Oscar II:s stipendium för bästa avhandling inom ämnesområdet juridik, Emil Heijnes Stiftelse pris för värdefulla insatser inom rättsvetenskaplig forskning.

Under det dryga år som gått sedan min disputation har jag breddat min forskningsprofil och producerat tre olika artikelbidrag, varav två artiklar genomgått referentgranskning (double blind peer review). I den första referentgranskade artikeln, När syftet inte är målet – HFD 2021 ref. 33 i ljuset av unionsrätten, analyserar jag hur tillämpningen av den svenska skatteflyktslagen förhåller sig till unionsrättens missbruksdoktrin. Utifrån ett omdiskuterat avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen belyser jag hur majoritetens respektive minoritetens olika tolkningsslut vittnar om en underliggande skillnad i synen på vad som står i strid med lagstiftningens syfte, vilket i sin tur kan försvåra för hur den svenska skatteflyktslagen ska förstås i ljuset av unionsrättens missbruksprincip. I den andra referentgranskade artikeln, Högsta förvaltningsdomstolens (o)förmåga att våga fråga – något om förhandsavgörandeinstitutets ställning på det direkta beskattningsområdet i Sverige, utvärderar jag Högsta förvaltningsdomstolens efterlevnad av de s.k. Cilfit-kriterierna. Till skillnad från de referentgranskade artiklarnas inriktning på unionsrätten inbegriper den tredje artikeln, Bostadsrätten som investering, en närmare studie av bostadsrätten som boende- respektive investeringsform. I artikeln analyserar jag hur den kapitalbeskattning som belöper på bostadsrättens underliggande tillgångsslag har förskjutits under åren 2000-2021.

Två ytterligare forskningsprojekt jag för närvarande är inkluderad i berör olika åtgärder mot skatteflykt. Det första projektet inbegriper en komparativ studie mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland, där jag tillsammans med Peter kollegor från hela Norden undersöker hur de nordiska ländernas generella åtgärder mot skatteflykt förändrats efter det att OECD:s projekt mot skatteerodering och inkomstförflyttningar antogs. Det andra projektet inbegriper även det en nordisk komparation, om än med Sverige, Danmark och Finland, där jag ingår som landrapportörer för de nordiska EU-medlemsstaterna i ett projekt om Non-Cooperative Jurisdictions, vilket kommer att publiceras i en komparativ antologi under år 2023.

Vid sidan av nämnda publikationer och forskningsprojekt är jag sedan år 2021 ledamot i den skatterättsliga tidskriften Skattenyttsredaktionskommitté, där jag sedan årsskiftet även ingår i redaktionens arbetsutskott. Utöver det löpande redaktionsarbetet har jag sedan halvårsskiftet år 2022 även anförtrotts rollen som redaktör för tidskriftens rättsfallshäfte.

Inom ramen för det finansrättsliga ämnet har jag en lång erfarenhet av att undervisa kring de frågor som knyter an till den direkta beskattning av individer och företag. Jag har dokumenterad undervisningserfarenhet i inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet och är väl införstådd med de pedagogiska utmaningar som följer av ämnets höga förändringstakt och komplexitet. Jag undervisar på svenska och engelska i EU-skatterätt och internationell skatterätt såväl på grund- som avancerad nivå inom ramen för Juridiska fakultetens och Ekonomihögskolans olika kurser. Jag har i olika perioder varit kursföreståndare för delkursen i skatterätt och aktivt deltagit i kursföreståndarkollegiets möten och internat. Utifrån mina positiva erfarenheter av kursutveckling och mitt stora engagemang för fakultetens samverkansmiljöer har jag under det senaste året även fått möjlighet att arbeta med fakultetens samverkansprojekt kring s.k. Juridiklabb, där representanter från domstol, Skatteverket och konsultbyråer involveras i utbildningen för att ges en bred bild av hur en yrkesverksam jurist dagligen arbetar.