I Sverige finns cirka 3 000 platser förorenade med klorerade lösningsmedel efter användning av kemikalier vid kemtvättar och inom andra industriverksamheter. Klorerade lösningsmedel är väldigt hälsovådliga, detta gör platserna akuta att åtgärda men också väldigt utmanande att undersöka.

Min forskning fokuserar på föroreningsproblematiken i grundvattnet, dess kemiska egenskaper och biologiska processer samt geologins inverkan på spridningen. Det sker naturlig nedbrytning med hjälp av bakterier, en process som kan påskyndas och styras. Målet är att kunna korrelera halter och processer med signalerna från de geofysiska mätningarna. I ett större perspektiv handlar det om att bidra till arbetet att på ett hållbart sätt nå miljömålen “En giftfri miljö” och “Grundvatten av god kvalitet” - nu och för kommande generationer.

I forskningsprojektet MIRACHL är målsättningen att använda elektricitet för övervakning av saneringar på platsen. Förhoppningsvis kan vi besvara frågan: “Vad händer med föroreningen i marken?”, vilket är en viktig pusselbit för att kunna genomföra saneringar på platsen och förstå vilka processer som ger upphov till de elektriska signalerna vi kan följa under mark. I dagsläget är det vanligast att förorenade massor schaktas, eventuellt behandlas och deponeras, delvis på grund av osäkerheten kring hur effektiva saneringar är, med onödig exponering och transporter som följd.