Detta tvärvetenskapliga doktorandprojekt syftar till att förbättra kunskapen om hormonella preventivmedels roll i psykisk ohälsa samt hur kvinnor själva förstår, resonerar och agerar kring detta ämne. Den första delkomponenten av avhandlingen har bestått av två kvantitativa epidemiologiska studier baserade på registerdata, som visat ett samband mellan behandling med hormonella preventivmedel och uppstart av behandling med antidepressiva eller lugnande läkemedel hos unga kvinnor. Den andra delen av avhandlingen tar utgångspunkten i kvalitativa metodologier och syftar till att kartlägga diskurser eller berättelser om hormonella preventivmedel och psykisk ohälsa i Sverige genom datainsamling från Internetbaserade källor såsom öppna diskussionsforum och publicerade dokumentärer samt djup intervjuer.
Hormonella preventivmedels somatiska biverkningar är väl efterforskade, medan dess eventuella biverkningar på den psykiska hälsan benämns som ett åsidosatt forskningsområde, trots den utbredda användningen och att det är en av de vanligaste anledningarna till att avsluta behandling. Den psykiska ohälsan är signifikant högre bland kvinnor i reproduktiv ålder jämfört med jämnåriga män. Könshormoner har framlagts som en bakomliggande faktor till kvinnors ökade sårbarhet, då könsskillnaden i psykisk ohälsa startar i puberteten och påverkas av reproduktiva händelser. Samtidigt kan inte samhällets normer och kvinnors skilda livsvillkor bortses från. Beroende på individuell sårbarhet och samhällelig kontext kan en möjlig effekt på den psykiska hälsan kan skilja sig åt hos olika kvinnor.
Pressmeddelandet från vår första studie fick stort genomslag och kan läsas i sin helhet här.
En ny, stor registerstudie från Lunds universitet visar att det finns ett samband mellan bruk av hormonella preventivmedel och ökad förskrivning av psykotropa läkemedel bland flickor och kvinnor i tonåren.
Huruvida p-piller, hormonspiral och andra hormonella preventivmedel kan leda till att kvinnor blir nedstämda, drabbas av depression eller på annat vis mår psykiskt dåligt är omdebatterat. Och trots att många kvinnor vittnar om sådana erfarenheter har forskningen hittills inte gett någon entydig bild:
– Det finns en skillnad mellan den kliniska vardagen och forskningen. Det finns många tonåriga och unga kvinnor som vittnar om att de mår dåligt av hormonella preventivmedel. Men forskningen har haft svårt att förklara fenomenet, berättar Sofia Zettermark, genusvetare och doktorand vid Lunds universitet samt AT-läkare vid Kiruna sjukhus.
Mitt doktorandprojekt löper på deltid då jag också arbetar kliniskt som läkare. Jag arbetar just nu på en vårdcentral i ett socioekonomiskt utsatt område i nordöstra Göteborg och planerar att specialisera mig inom allmänmedicin.
Utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet:
Läkarexamen och Medicine masterexamen (MSc) 2017
Kandidatexamen i Genusvetenskap (BA) 2012
AT-läkare i Region Norrbotten samt Västra Götalandsregionen 2018-2020, läkarlegitimation erhållen från Socialstyrelsen oktober 2020.