Sven Bjerstedt

Intermediala begreppslån är ett fenomen som har central betydelse för hur vi uppfattar de temporala konstformerna. I min masteruppsats (framlagd 2010 vid Musikhögskolan i Malmö) undersöker jag hur begreppet 'musikalitet' används som honnörsord i diskurser om talteater. Uppsatsen heter Att agera musikaliskt: musikalitet som norm och utbildningsmål i västerländsk talteater och är tillgänglig i fulltext här: http://www.lu.se/lup/publication/1761292

Min doktorsavhandling Storytelling in Jazz Improvisation: Implications of a Rich Intermedial Metaphor (2014) är tillgänglig här:https://lup.lub.lu.se/search/publication/4387738

Avhandlingen studerar hur begreppet 'storytelling' används när man talar om jazzimprovisation. Undersökningens syfte är att klargöra hur svenska jazzmusiker använder begreppet.

Det teoretiska ramverket omfattar narrativitets- och metaforteori samt pedagogiska och sociologiska perspektiv. Det är en explorativ undersökning som strävar efter att kartlägga en mångfald relevanta perspektiv på det studerade fenomenet. Såväl tidigare litteratur på området som avhandlingens empiriska studie – som består av kvalitativa intervjuer med femton jazzmusiker – görs följaktligen till föremål för en brett upplagd, inklusionistisk hermeneutisk analys. Av de många aspekter som studeras förefaller kvaliteter som 'öppen', 'hel' och 'lyssnande' att vara centrala för hur musiker uppfattar jazzimprovisationen och de egenskaper hos den som förstås som 'storytelling'. Tidslighet är en kvalitet som genomsyrar alla improvisatoriska handlingar, och studiens resultat kategoriseras och presenteras i enlighet med ett temporalt perspektiv.

Undersökningen pekar på flera viktiga aspekter av hur begreppet storytelling används med avseende på jazzimprovisation. Från teoretisk synpunkt utgör resultaten exempel på den rika intermediala metaforicitetens funktion och relevans på ett begreppsligt plan. De konstnärliga aspekterna av begreppsanvändningen omfattar dels spänningen mellan struktur och kommunikation, dels spänningen mellan olika slag av autenticitet: å ena sidan autenticitet i förhållande till den tradition inom vilken improvisatören är situerad, å andra sidan autenticitet i förhållande till improvisatörens personliga särart. Från pedagogisk synvinkel ger denna mångfald av önskvärda konstnärliga förmågor och egenskaper anledning att efterlysa ett rikt lärandeekologiskt ramverk för jazzimprovisatoriskt lärande, som inkluderar många sätt att närma sig improvisation: exempelvis kollektivt, upplevelsebaserat, utforskande. Ur sociologiskt perspektiv kan metaforen storytelling sägas fungera som en exkluderande motdiskurs som kan användas av en äldre musikergeneration mot en yngre, av en autodidaktisk musikkultur mot en utbildningsinriktad, eller av autenticitetsförespråkare mot teknisk skicklighet.

Sammanfattningsvis framstår begreppet storytelling som en rik intermedial metafor som är av stor betydelse för musikers praktiserande och reflekterande, i kraft av dess förmåga att förmedla en helhetsuppfattning om sådant som tillmäts central betydelse i musikpraktik, musikanalys och musikutbildning.

Masteruppsatsen och doktorsavhandlingen kan sägas ge exempel på hur konstformer speglar sig i varandra för att nå en djupare förståelse av sig själva. I kommande forskningsprojekt vill jag fortsätta utforska sådana fenomen. Härvid kommer begrepp som rik intermedial metaforicitet och konstarternas spegelreflektivitet att användas och utvecklas ytterligare. Utforskandet av olika perspektiv på hur gränslandet mellan olika konstformer kan begreppsliggöras förväntas ge ny och relevant kunskap både om konstnärliga praktiker och om konstnärliga utbildningar. Nutida musik- och teaterverksamhet sysselsätter sig i hög grad med att utforska gränslandet mellan de traditionella konstformerna. Utforskandet av begreppet rik intermedial metaforicitet möjliggör nya perspektiv av både teoretisk och praktisk art: ny relevant kunskap, förståelse och begreppsliggörande beträffande konstarternas inbördes förhållanden. Därigenom kan detta utforskande ha betydelse såväl för konstarternas teori som för deras praktik. I mina framtida forskningsprojekt kommer de teoretiska perspektivens relevans och betydelse för den konstnärliga praktiken att stå i fokus. Genom att närma sig både konstarternas begreppsliggörande och de konstnärliga praktikerna med såväl konstnärliga som reflekterande metoder kommer denna forskning att sträva efter att lägga grunden för en fördjupad förståelse av den dubbelriktade relationen mellan vetenskaplig och konstnärlig kunskap.