Jag är docent i historia och lektor i mediehistoria och journalistik.

I min forskning använder jag olika medier, exempelvis vecko- och dagspress, journal- och spelfilm, för att studera det svenska samhällets tidsanda under 1900-talet, med särskilt fokus på hur klass och kön omförhandlades och därmed påverkade förutsättningarna för formandet av demokrati och jämlikhetsideologi. Jag har ett särskilt intresse för hur medier uttrycker erfarenheter och identiteter, bidrar till att konstruera händelser, skapar historiskt deltagande, samt utnyttjas för politisk opinionsbildning i olika tidsskeden. 

I min avhandling Populärkulturen och klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet (2005) analyserar jag hur klassamhället konstruerades språkligt och vilka tankestrukturer som styrde människors föreställningar om sig själva och andra, samt av den kamp som fördes om olika representationer. Ett grundläggande resultat är att ”arbetarkvinnan” inte bara sågs i negativ bemärkelse som ”den andra”, utan också som ett föredöme för de kvinnor som hade det bättre ställt. En mindre delundersökning behandlar det redaktionella arbetet på Svensk Damtidning vid det förra seklets början.

I RJ-projektet och monografin Hembiträdet och spelfilmen. Stjärnor i det svenska folkhemmets 1930- och 40-tal (2017)undersöker jag hur hembiträdesfrågan, men också tankar kring det framväxande folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom hembiträdesfiguren i svensk spelfilm. Boken är dessutom ett pedagogiskt exempel på hur historia kan skrivas med spelfilm som källa. 

I VR-projektet I ljuset av de döda. Konstruktioner av nationella identiteter vid offentliga begravningar i form av mediehändelser i Sverige, 1901–2003 undersöker jag hur demokrati och monarki har jämkats samman i den svenska nationella berättelsen. I ett antal artiklar (2008; 2018 samt under publicering) fokuseras olika teman så som minneskapande kring arbetarrörelsens ledare, den socialdemokratiska pressens relation till kungahuset, kända svenska kvinnors inverkan på nationellt gemenskapande samt journalistikens roll vid gestaltningen av mediehändelser före radions och TV:ns genombrott.

Ett samlande drag i min forskning är ett teoretiskt intresse för hur den språkliga vändningen kan relateras till begreppen klass och kön. I boken Class. Feminist and Cultural Perspectives (Routledge 2016, omarbetning av svensk utgåva från 2011) diskuterar jag till exempel klassbegreppets förnyelse. Och i artikeln ”Herstory revisited” (2011), liksom i ett kommande arbete (2021), undersöker jag hur kvinnohistoria kan skrivas med poststrukturalistiska förtecken. Konkret har jag tillämpat dessa tankar i en studie av Lunds stads kvinnors historia (2012).

Jag har vidare varit verksam som redaktör, främst för den vetenskapliga tidskriften Scandia, men också (tillsammans med Lena Wängnerud) för RJ:s och Riksdagens forskarantologi inför hundraårsjubileet av rösträttens införande, Rösträttens århundrade. Kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige (2018), där jag även publicerat en studie av rösträttens mediehistoria.

Tillsammans med Jens Rydström startade jag 2010 Øresundsnätverket för kønshistorisk forskning som två gånger per år sammanför genushistoriker på båda sidor av sundet. Jag är också medlem av det internationella forskarnätverket EMHIS (Entangled media histories) och har varit gästforskare vid de historiska institutionerna vid Manchester University (UK) och KU Leuven (Belgien). Slutligen har jag en lång erfarenhet av samverkan, särskilt genom offentliga föredrag och deltagande i olika medier.