A Nation of Everyman Investors: Stock Saving and the Circulation of Financial Knowledge in Sweden 1978-2018

Projekt: Forskning

Projektinformation

Beskrivning

Syftet med detta projekt är att studera de genomgripande förändringar som den svenska spar- och investeringskulturen genomgått, från sent 1970-tal till i dag. Under den här perioden har finansiella marknader och praktiker kommit att spela en allt större roll i människors liv. Inom internationell forskning talar man om detta i termer av "vardagslivets finansialisering". Den svenska utvecklingen har lyfts fram som särskilt omvälvande, inte minst vad gäller privat ägande av aktier och aktiefonder. Trots detta vet vi förvånansvärt lite om de aktörer och organisationer som verkat för att stärka banden mellan allmänheten och kapitalmarknaderna. Följaktligen förstås förändringsprocessen vanligen på en generell nivå som något hänt till följd av ”nyliberalism”, ”globalisering” och ”välfärdsstatens kris”. Det historiska aktörskapet, och de människor som bejakat utvecklingen, är i stort sett osynliga.

Detta projekt kommer åtgärda detta genom att analysera hur den nationella organisationen Aktiespararnas riksförbund har verkat för att cirkulera finansiell kunskap om aktiesparande. Projektets analytiska fokus på ”kunskap” motiveras av att aktörerna själva tillmätt just kunskap en avgörande roll. Genom organisationens historia har det funnits en uttalad ambition att höja den finansiella kunskapsnivån, hos såväl dess medlemmar som hos allmänheten. Kunskapens innehåll och former har dock förändrats markant över tid. Detsamma gäller de sätt som Aktiespararna har verkat för att få kunskaper om aktiesparande att cirkulera i samhället.

Aktiespararnas historia är sammanflätad med den genomgripande förändringen av den svenska spar- och investeringskulturen. Organisationen bildades 1966, men var av marginell betydelse under sitt första decennium. Mot slutet av 1970-talet och i början på 1980-talet började dock aktieintresset att växa snabbt och kraftigt i Sverige. Detsamma gällde Aktiespararnas medlemsbas. Organisation gick från att i mitten på 1970-talet ha några tusental medlemmar till att i slutet på 1980-talet ha omkring 100 000. Alltsedan dess har Aktiespararna kanaliserat, och underbyggt, det samhälleliga intresset för finansiella marknader och sparande. Det finns liknande organisationer i andra Nordiska länder, men ingen har haft ett lika starkt och långlivat stöd.

Aktiespararnas arkiv har nyligen deponerats vid Centrum för Näringslivshistoria i Stockholm. Det är ännu oförtecknat och har aldrig tidigare använts i historisk forskning. Utöver arkivmaterialet kommer medlemstidskriften Aktiespararen , organisationens förlagsverksamhet, samt privata finansbloggar att studeras. Projektets centrala frågeställningar är: Vilka strategier och aktiviteter har Aktiespararna använt för att cirkulera finansiell kunskap om aktiesparande? Hur har kunskapens innehåll och legitimering förändrats över tid? Hur har Aktiespararna navigerat och hanterat i föränderliga medielandskap, som den nya affärspressens intåg på 1980-talet, Internets framväxt på 1990-talet, och de sociala medierna på 2000-talet?

Projektet genomförs av David Larsson Heidenblad (forskningsledare) och Charlotte Nilsson (postdoc) i form av ett antal delprojekt. Det första kretsar kring Aktiespararnas försök att starta upp olika ungdomsverksamheter under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal.

Projektets övergripande målsättning är att bidra med nya insikter kring hur ett samhälle präglat av en utbredd skepsis mot finansiella marknader (Sverige på 1970-talet) radikalt har förändrats till en nation av investerare (Sverige på 2000-talet). Därigenom kommer projektet ge ett viktigt bidrag till svensk samtidshistoria och öka den samhälleliga självförståelsen för de historiska processer vi lever i.

Populärvetenskaplig beskrivning

Syftet med detta projekt är att studera de genomgripande förändringar som den svenska spar- och investeringskulturen genomgått, från sent 1970-tal till i dag. Under den här perioden har finansiella marknader och praktiker kommit att spela en allt större roll i människors liv. Inom internationell forskning talar man om detta i termer av "vardagslivets finansialisering". Den svenska utvecklingen har lyfts fram som särskilt omvälvande, inte minst vad gäller privat ägande av aktier och aktiefonder. Trots detta vet vi förvånansvärt lite om de aktörer och organisationer som verkat för att stärka banden mellan allmänheten och kapitalmarknaderna. Följaktligen förstås förändringsprocessen vanligen på en generell nivå som något hänt till följd av ”nyliberalism”, ”globalisering” och ”välfärdsstatens kris”. Det historiska aktörskapet, och de människor som bejakat utvecklingen, är i stort sett osynliga.

Detta projekt kommer åtgärda detta genom att analysera hur den nationella organisationen Aktiespararnas riksförbund har verkat för att cirkulera finansiell kunskap om aktiesparande. Projektets analytiska fokus på ”kunskap” motiveras av att aktörerna själva tillmätt just kunskap en avgörande roll. Genom organisationens historia har det funnits en uttalad ambition att höja den finansiella kunskapsnivån, hos såväl dess medlemmar som hos allmänheten. Kunskapens innehåll och former har dock förändrats markant över tid. Detsamma gäller de sätt som Aktiespararna har verkat för att få kunskaper om aktiesparande att cirkulera i samhället.

Aktiespararnas historia är sammanflätad med den genomgripande förändringen av den svenska spar- och investeringskulturen. Organisationen bildades 1966, men var av marginell betydelse under sitt första decennium. Mot slutet av 1970-talet och i början på 1980-talet började dock aktieintresset att växa snabbt och kraftigt i Sverige. Detsamma gällde Aktiespararnas medlemsbas. Organisation gick från att i mitten på 1970-talet ha några tusental medlemmar till att i slutet på 1980-talet ha omkring 100 000. Alltsedan dess har Aktiespararna kanaliserat, och underbyggt, det samhälleliga intresset för finansiella marknader och sparande. Det finns liknande organisationer i andra Nordiska länder, men ingen har haft ett lika starkt och långlivat stöd.

Aktiespararnas arkiv har nyligen deponerats vid Centrum för Näringslivshistoria i Stockholm. Det är ännu oförtecknat och har aldrig tidigare använts i historisk forskning. Utöver arkivmaterialet kommer medlemstidskriften Aktiespararen , organisationens förlagsverksamhet, samt privata finansbloggar att studeras. Projektets centrala frågeställningar är: Vilka strategier och aktiviteter har Aktiespararna använt för att cirkulera finansiell kunskap om aktiesparande? Hur har kunskapens innehåll och legitimering förändrats över tid? Hur har Aktiespararna navigerat och hanterat i föränderliga medielandskap, som den nya affärspressens intåg på 1980-talet, Internets framväxt på 1990-talet, och de sociala medierna på 2000-talet?

Projektet genomförs av David Larsson Heidenblad (forskningsledare) och Charlotte Nilsson (postdoc) i form av ett antal delprojekt. Det första kretsar kring Aktiespararnas försök att starta upp olika ungdomsverksamheter under sent 1980-tal och tidigt 1990-tal.

Projektets övergripande målsättning är att bidra med nya insikter kring hur ett samhälle präglat av en utbredd skepsis mot finansiella marknader (Sverige på 1970-talet) radikalt har förändrats till en nation av investerare (Sverige på 2000-talet). Därigenom kommer projektet ge ett viktigt bidrag till svensk samtidshistoria och öka den samhälleliga självförståelsen för de historiska processer vi lever i.
StatusSlutfört
Gällande start-/slutdatum2021/01/012022/12/31

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Historia

Fria nyckelord

  • finansialisering
  • aktiesparande
  • kunskapshistoria
  • mediehistoria
  • nyliberalism