Projektets syfte är att få en ökad förståelse för hur det ´mentala lexikonet´är strukturerat. Genom ett lingvistiskt och neurokognitivt perspektiv undersöks vilka sorters information växelverkar i bearbetningen av olika typer av ordbetydelser. Även bearbetningen av grammatisk betydelse associerad med olika böjningssuffix undersöks liksom påverkan som böjningssuffix har på svenska ordaccenter.
Syftet med detta projekt är att få ökade insikter i hur ord är relaterade till varandra i det 'mentala lexikonet', genom att ur ett språkvetenskapligt perspektiv undersöka vilka sorters kunskap som är central för förståelsen av abstrakta ord som IDEAL, känslomässiga ord som GLÄDJE och konkreta ord som TULPAN. Tidigare neuropsykologisk forskning tyder på att konkreta och abstrakta ord bearbetas på olika sätt i hjärnan. Konkreta ord har visat sig vara mer beroende av hjärnans bakre delar, där bl.a. syn- och känselintryck tolkas, medan abstrakta ord istället verkar vara mer beroende av områden längre fram i hjärnan, traditionellt kopplade till språkbearbetning. Man antar därför att abstrakta och konkreta ord i olika hög grad är kopplade till sinnesintryck respektive språklig information.
Exakt hur en kategori som abstrakta ord bör definieras är inte en självklarhet, och abstrakta ord har i tidigare forskning många gånger utgjorts av betydelsemässigt varierande ord med den gemensamma nämnaren att de betecknar företeelser som man inte kan uppleva med de fem sinnena. Vad gäller abstrakta och känslorelaterade ord finns ett behov av tydliga språkvetenskapliga/neurokognitiva modeller. Utgångspunkten för detta projekt är att konkreta, känslomässiga och abstrakta ord kan betraktas som tre kvalitativt olika kategorier, som kan förväntas skilja sig åt med avseende på vilka typer av information de är relaterade till i det mentala lexikonet.