Algoritmer och källkritik

Projektet ”Algoritmer och källkritik” tar sin utgångspunkt i de senaste årens omfattande samhälleliga diskussion och debatt om algoritmer, falska nyheter, filterbubblor, alternativa fakta, desinformation, och på senare tid även propaganda. Dessa företeelser ses ofta som problem för det demokratiska samhället och lösningen har många gånger föreslagits bestå av en ökad och förändrad källkritik. Genom källkritisk förmåga förväntas människor då
att kunna ta sitt ansvar och fullgöra sina medborgerliga skyldigheter. Projektet syftar till att skapa en fördjupad förståelse för hur olika föreställningar om internets algoritmer, effekterna av dessa samt hur vi konkret ska förhålla oss till dem formar hur vi i vår samtid förhåller oss till information på nätet. Särskilt uppmärksammas de roller som skolor och bibliotek ges i den offentliga debatten samt hur ungdomars erfarenheter från skolan och livet utanför skolan ömsesidigt påverkar varandra.

Nästan all slags information i samhället idag är algoritmiskt organiserad, men hur förhåller sig människor till det? De dominerande internettjänsterna (t.ex. Google, Youtube, Facebook och Twitter) rankar, prioriterar och visualiserar nyheter, skvaller, bilder, videoklipp, fakta, och i slutändan vad vi lär oss, känner och tar för givet. När allt mer av våra liv äger rum på nätet blir dessa tjänsters algoritmer i ökande grad inflytelserika. Debattartiklar, faktapåståenden, nyheter och reklam flyttas genom sökmotorer eller sociala medier från sina ursprungliga sammanhang och placeras i nya konstellationer i form av träfflistor och flöden i sociala medier. Det är inte många som har en detaljerad förståelse av hur algoritmer programmeras, men vi lever alla efter deras regler och vi ser ständigt deras effekter.

Detta projekt har två utgångspunkter. För det första behövs det kunskap om hur olika aktörer i samhället argumenterar för vad källkritik och liknande förmågor är och för det andra behövs det kunskap om hur människor förstår algoritmer och deras effekter. Projektet genomförs i två relaterade delar där kvalitativa och kvantitativa metoder kombineras.

Projektet bidrar med ny kunskap genom att föra samman erfarenheter från flera forskningsfält och med utgångspunkt i dessa fält utforska samhällets förändrade infrastruktur för information, kunskap och nyheter och vad det betyder för källkritik. Det handlar om kunskap som har betydelse för det utbildningsvetenskapliga forskarsamhället, för beslutsfattande och för bland andra lärares och bibliotekariers professionella praktiker.