Att samexistera med rovdjur - fallet säl och fiske

Det småskaliga fisket längs östersjökusten minskar idag i snabb takt. Detta får en lång rad konsekvenser som förlorade skärgårdsmiljöer, kulturell utarmning, minskade försörjningsmöjligheter i kustbygden, och minskat utbud av lokalfångad fisk. Det finns många anledningar till denna utveckling, men en som förs fram i debatten är de växande sälstammarna. Sälen äter fisk direkt ur fiskarens nät vilket ger skador på näten och minskade fångster i en omfattning som näringen har svårt att hantera. Samtidigt är ökningen av antalet sälar ett exempel på en lyckad förvaltning och sälen ses som ett symboldjur för ett friskt ekosystem. Både det kustnära fisket och sälen är viktiga delar av Östersjöns kultur- och naturliv, men det finns ingen strategi för hur de ska kunna verka och utvecklas sida vid sida i framtiden. Trots att detta är en uppenbar problematik idag finns väldigt lite forskning om interaktionen mellan fiske och säl. I projektet tas ett unikt grepp om problematiken genom att integrera forskning från biologi, ekonomi och miljöpsykologi. Den biologiska delen av projektet kommer att fokusera på hur stora sälskadorna är. Den första delen undersöker hur mycket fisk som egentligen försvinner ur fiskarens nät på grund av säl, så kallad dold skada. Genom att lägga ut nät som är preparerade med märkta fiskar och sedan räkna hur många som försvunnit då näten vittjas fås en uppskattning av skadornas omfattning. Den andra delen undersöker synliga skador. Fisket kommer att videoövervakas för att på så sätt se hur omfattande skadorna på redskapen är och hur stor andel av fångsten som har sälskador. Detta kommer att göras på två strategiskt utvalda områden med olika mycket säl. Områdena väljs i samråd med miljöpsykologi för att kunna samanalysera resultaten från de två ämnena. Resultaten utgör vidare ett nödvändigt underlag för den ekonomska analysen. Den miljöpsykologiska delen av projektet kommer att utgå från tidigare forskning kring människors reaktioner på varg och björn. Även om sälar på många sätt är olika de stora rovdjuren kan en lantbrukare vars får blir rivna av varg liknas vid en fiskare som får fångsten uppäten av säl. Det miljöpsykologiska perspektivet beskriver hur människor reagerar på olika typer av förvaltningsåtgärder för att möjliggöra att fisket samexisterar med sälen. Om en förvaltningsåtgärd tas emot positivt eller negativt beror inte bara på om den löser problemet eller inte, utan även på bakomliggande känslor som djuret i fråga ger upphov till. Vill vi minska sälstammen, bygga sälsäkra redskap (vilket visat sig svårt), eller ska fiskaren få ekonomisk kompensation för förluster? Analysen görs både genom enkätundersökningar och djupintervjuer med fiskare och lokalbefolkning i de samhällen där även den biologiska forskningen genomförs. I analysen kommer även ekonomiska frågeställningar att ingå, exempelvis hur beroende man är av fiske, turism (t.ex. sälsafari), m.m. Utöver analysen tillsammans med miljöpsykologi kommer den ekonomiska delen av projektet att ha två utgångspunkter. Den första är en ekonometrisk studie av hur stor roll sälskador spelar för kustfiskets tillbakagång och vad kustfiskare gör för att anpassa sig till sälförekomsten. Studien bygger på loggboksdata där sälskador och fiskemönster finns dokumenterat. Den andra utgångspunkten är en analys av hur den svenska fiskeflottans ekonomi och struktur påverkas av förändringar i sälförvaltningen. Detta görs med en så kallad sektormodell som innehåller allt svenskt fiske (antal fartyg uppdelat på fiskesegment, fiskemönster, intäkter och utgifter, antal anställda, m.m.). Projektet kommer att i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten ta fram exempel på förvaltningsstrategier som grund för analysen. Dessa kommer att studeras tvärvetenskapligt inom projektet för att ge en mångfacetterad men ändå sammanhållen input till hur både småskaligt fiske och säl ska kunna finnas kvar längs våra kuster. Projektet avslutas med en workshop med forskare, myndigheter, berör