Attempted Suicide Short Intervention Program.Attempted Suicide Short Intervention Program", ASSIP. Patienternas upplevelse av behandlingen, terapeuternas erfarenhet och terapitrogenhet.

Bakgrund: Det finns få metoder med evidens för behandling av patienter som gjort suicidförsök. Nyligen har en randomiserad kontrollerad studie från Schweiz genomförts för patienter efter suicidförsök med metoden ASSIP och man har funnit metoden vara suicidpreventiv under 24 månaders uppföljning samt kostnadseffektiv. Metoden är ännu inte prövad i Sverige. Det krävs ytterligare studier innan implementering av ASSIP i Sverige och för att förstå hur ASSIP på bästa sätt kan användas i Svensk sjukvård. Föreliggande studie planeras att följas av en randomiserad kontrolleras studie med syfte att studera ASSIPs behandlingseffekt.
ASSIP metoden utgår teoretiskt från vikten av tidig terapeutisk allians, psykoedukation, kognitiv teori inklusive kognitiv fallformulering/konceptualisering, säkerhetsplan vid suicidala tecken samt en långvarig, men gles, uppföljande kontakt. Inom traditionell kognitiv terapi gör man efter suicidförsök en så kallad '5-faktormodell' där man beskriver den suicidala situationen och går igenom tankar, känslor, kroppsfenomen samt beteende. Syftet här är att undersöka den aktuella samt liknande situationer inklusive även uppväxtfaktorer så att man tillsammans med klienten kan tydliggöra en konceptualisering för att förstå vilka levnadsregler, känslor, beteenden och kroppsfenomen som kan tänkas bidra till den suicidala situationen. Härefter hjälps terapeut och klient åt för att hitta tidiga tecken och alternativa strategier vid liknande suicidala situationer. Inom kognitiv terapi är terapeuten aktiv i sitt förhållningssätt gentemot patienten och bidrar med sammanfattningar som fördjupande/utforskande frågor . Inom ASSIP modellen däremot är terapeuten mer passiv i sitt förhållningssätt gentemot patienten och bidrar inte med egna sammanfattningar eller förtydliganden under samtalets gång. ASSIP modellen utgår från att patienten själv har en logik med sitt handlade i samband med suicidförsöket och det är viktigt att patienten själv beskriver denna logik utan 'inblandning' av terapeuten.Ytterligare skillnad mellan ASSIP metoden å ena sidan och övriga terapeutiska metoder efter suicidförsök är att man i ASSIP filmar själva samtalet med klienten och sedan låter klienten och terapeuten titta på samtalet tillsammans i syfte att klienten själv ska förstå sin suicidala process och härigenom kunna förstå var i processen hen hade kunnat göra annorlunda för att inte begå en suicidal handling. Vid till exempel kogntiv terapi görs denna analys utan att använda filmning enligt beskrivningen ovan. Sammanfattningsvis finns en rad likheter samt även skillnader beträffande terapin av suicidala patienter mellan ASSIP metoden och de terapier som ASSIP utvecklats utifrån.
För att i fortsatta studier få ett mått på om en terapeut följer ASSIP metoden och har en god kompetens att bedriva terapi skulle en terapiföljsamhetsskala för ASSIP behövas. Det saknas idag. För närvarande är det Anja Gysin Maillart och Konrad Michel som bedömer terapeuterna under utbildningen via ett särskilt protokoll för lättare kunna ge dem feedback.
Syfte: Projektet har två syften: 1. Att ta reda på hur nyutbildade ASSIP-terapeuter vid svensk psykiatrisk sjukvård, uppfattar ASSIP som behandlingsmetod av patienter som nyligen utfört ett suicidförsök. Dessa terapeuter kommer att under utbildningen ha behandlat 5 patienter enligt ASSIP under handledning. 2. Att undersöka vilken uppfattning patienter som behandlats med ASSIP fått vad gäller värdet av behandlingsmetoden. 3. Att ta fram en skala som kan mäta terapitrogenhet och kompetens hos ASSIP-terapeuterna.
Viktigaste undersökningsvariabler vad gäller ASSIPs terapitrogenhetsskala: Interbedömarreliabilitet, intern konsistens, valididet.
Kunskapsvinster: Forskningsprojeketet kommer att ge mycket värdefull vägledning om värdet av ASSIP som behandlingsmetod inom Svensk psykiatrisk vård. Forskningsprojektet planeras att följas av en randomiserad kontrollerad studie för att undersöka ASSIPs behandlingseffekt inom ramen för Svensk sjukvård. Projektet förväntas därmed ha stor betydelse i synnerhet som ASSIP redan efterfrågas men utan att det i dag finns någon utbildad terapeut i Sverige och ytterligare forskning behövs innan ASSIP implementeras i Svensk sjukvård.
Datainsamlinen beräknas vara klar i början av 2019.