Barn i beredskap: Svensk beredskapspedagogik i förändring 1945–2000

Forskningsprojekt (4 år) inom området utbildningsvetenskap finansierat av Vetenskapsrådet (2024-05475).

Rysslands invasion av Ukraina har på ett akut sätt aktualiserat behovet av samhällelig beredskap i händelse av krig. Så sent som i oktober 2022 utsågs Skolverket till beredskapsmyndighet. När svensk skola åter införlivas i
totalförsvaret behövs kunskap om hur barns och ungdomars rättigheter påverkas i kriser och krig, samt hur
deras möjlighet till delaktighet kan tillgodoses. I det här projektet undersöker forskare från universiteten i Lund,
Uppsala och Karlstad hur svensk beredskapspedagogik formades och förändrades under kalla kriget och dess
omedelbara efterföljd, 1945–2000.
Projektet utgår från att historiska undersökningar av 1900-talets krisberedskap kan ge värdefulla insikter om
barns roller i samhällelig krishantering idag. Tidigare forskning har visat att kalla krigets svenska skola
präglades av internationalism och fredsfostran. Att skola och föreningsliv också spelade en viktig roll för
försvarsfostran är i det närmaste helt outforskat. Vi vill fylla denna lucka genom att kartlägga
beredskapspedagogikens utformning och förändring under kalla kriget, och samtidigt undersöka spänningsfältet mellan fredsfostran och militär beredskap.
I projektet frågar vi oss vilka forum inom skolväsendet som aktualiserades för försvarsfrågor och vilka roller
som identifierades för samhällets yngsta i händelse av krig. Vi undersöker också vilka band som knöts mellan
skola och civilsamhälle i detta syfte. Projektet organiseras i två delstudier som undersöker beredskapspedagogik
inom svensk skola respektive föreningsliv, med särskilt fokus på interaktion mellan dessa två arenor. I dessa
delstudier kommer vi lägga särskild tonvikt vid hur barns roller i totalförsvaret förändrades över tid, hur dessa
roller påverkades av förställningar om ålder och genus, samt hur barns behov av skydd vägdes mot de unga
som en potentiell resurs att mobilisera i kristid.