Monitorering av blodcirkulationen i hudlambåer hos patienter som genomgår rekonstruktiv kirurgi efter excision av ögonlockstumörer

Målet är att få mer kunskap kunskap om blodcirkulationen i samband med rekonstruktiv ögonlockskirurgi, som kan ligga till grund för att förbättra operationstekniken och behandlingen av dessa tillstånd. Tidigare studier i forskargruppen har gjorts på grisar med hjälp av laserspeckle- och laserdopplerteknik. Nu har uppföljande studier genomförts och ytterligare planeras framöver på patienter.

Att operera bort tumörer runt ögonen kan vara svårt. När en tumör skärs bort, uppkommer ett hål som måste slutas. Framför allt om hålet är stort kan det vara en utmaning för kirurgen, som kan behöva dra in hudbryggor eller låna hud från andra kroppsdelar. Det är känt att en tillräcklig blodcirkulation är viktig för att dessa operationer ska lyckas, men tidigare har det inte varit möjligt att studera hur blodcirkulationen påverkas vid dessa ingrepp. Nya avbildningstekniker har nu gjort det möjligt att studera detta och många av de gamla, icke-vetenskapliga antaganden och myterna inom kirurgin har nu börjat att ifrågasättas.

Vi blir allt äldre i Sverige, vilket innebär att basalcellscancer som är den vanligaste formen av hudcancer och blir allt vanligare. Den vanligaste behandlingen är skära ut tumören, men vävnaden runt ögonen är begränsad på ett helt annat sätt än på andra ställen på kroppen. Att kirurgisk avlägsna en tumör på till exempel ett ögonlock ställer helt andra krav på kirurgen än att avlägsna samma tumör på till exempel ryggen. På ryggen finns det till exempel mer vävnad att tillgå. Att laga ett hål i en vid kjol är betydligt lättare än att laga ett lika stort hål i ett par redan tighta jeans där tyget redan är knappt. I vårt fall är ryggen kjolen och huden runt ögonlocken jeansen. För att ”laga” de ”hål” som uppkommer då tumörerna tas bort har kirurgerna därför fått lära sig olika mer eller mindre avancerade knep. För att till exempel laga defekter/”hål” i övre ögonlocket efter tumörkirurgi kan kirurgen “låna” eller rättare sagt rotera upp vävnad från nedre ögonlocket.

För att denna lånade vävnad ska överleva är framför allt blodcirkulationen viktig. Baserat på kirurgisk erfarenhet och gissande har det genom årens lopp formulerats olika regler och tips för kirurgen att följa för att operationen ska lyckas. Till exempel finns det regler för hur förhållandet mellan längden och bredden ska vara, när hud lånas i form av vävnadsbryggor, så kallade lambåer, för att dessa ska läka in och överleva. Vår forskargrupp studerar blodflödet med hjälp av laserbaserad avbildningsteknik (laserspeckle). Syftet är att kartlägga hur blodflödet ändras vid kirurgin. Till exempel, hur påverkas blodflödet i den ”lånade” huden när den roteras eller sträcks för att laga ”hålet” efter tumören. Vi har till exempel funnit att blodflödet minskar mer om den ”lånade” hudbryggan sträcks jämfört med om den roteras. Detta har lett till att gamla sanningar nu kan ifrågasättas och nya kirurgiska metoder utvecklas.