För att förstå det specifikt mänskliga behöver vi idag undersöka den både biologiska och historiska process genom vilken människan skildes från andra djurarter. Två hypoteser är unika för vår grupp: människans särart ligger inte i språket utan i medlen för betydelseförmedling i allmänhet; och en del av denna särart kan mycket väl ha
uppkommit i historisk tid, utan specifikt biologiskt underlag
För att förklara vad som skiljer människan från andra djurarter behöver vi studera både biologiska och historiska aspekter. Forskare inom filosofi, lingvistik, semiotik, kognitionsvetenskap,humanekologi, arkitektur, teater- och musikforskning förenas av ett paraply,kognitiv semiotik, som syftar till att integrera det teoretiska och empiriska materialet
från kognitionsvetenskap och semiotik (vetenskapen om betydelser), samtidigt som
den tar till sig impulser från de traditionella humanvetenskaperna. Två hypoteser är unika för vår grupp: människans särart ligger inte i språket utan i medlen för
betydelseförmedling i allmänhet; och en del av denna särart kan mycket väl ha
uppkommit i historisk tid, utan specifikt biologiskt underlag. De olika
forskningsinsatserna kommer att fördelas på fem temata, som hänger ihop både
teoretiskt och med avseende på de inblandade forskarna: Utveckling av tänkande
och betydelseförmedling (a) hos människan i jämförelse med andra djurarter; (b)
hos barnet, (c) i historien; samt (d) Semiotisk typologi: skillnader och likheter
mellan olika semiotiska resurser i ett brett kulturellt perspektiv, (e) Neurosemiotik: studier av strukturer och processer i hjärnan som medverkar vid användning av
olika semiotiska resurser. Våra empiriska studier kommer att utföras vid
Humanistlaboratoriet i Lund, där vi bygger upp ett
spädbarnslaboratorium, samt vid Lunds Universitets Centrum för Primatforskning i Furuvik.