Ceteris paribus modal logics for epistemology and philosophy of science

Den mest grundläggande och allmänna formen för bevisföring är genom argument. Dessutom kan det i många fall vara användbart, eller rentav nödvändigt, att formalisera ett enskilt filosofiskt argument i ett formellt språk för att blottlägga eventuella dolda antaganden och för att säkerställa att argumentets övergripande struktur återges explicit.
Ofta leder filosofisk analys till paradoxer – argument som utgår från till synes acceptabla premisser och använder uppenbarligen tillförlitliga resonemang, men som slutligen leder till en slutsats som är antingen ohållbar eller direkt självmotsägande. Många av dessa antinomier uppstår i samband med begreppen möjlighet och nödvändighet, och kräver därför en modal logik när ett argument ska formaliseras.
Den modala logikens språk kan variera i uttryckskraft; särskilt kan det hända att ett språk inte har tillräckligt fina distinktioner för att fullt ut uttrycka antagandena i ett argument vilket omöjliggör en tillfredsställande formalisering av argumentet.
Den klassiska logikens begränsningar kan illustreras genom problemet med framtida betingade händelser.
Det första antagandet i argumentet är att det som har skett i det förgångna är nödvändigt i nuläget eftersom det förgångna är orubbligt. Detta antagande kan formaliseras i ett modalt språk; det viktiga är att standardformaliseringar inte kan skilja mellan, till exempel, strukturen hos följande satser:

a) Om jag tvättade min bil i går, så är det i nuläget nödvändigt sant att jag tvättade min bil.
b) Om det i går var sant att jag inom tre dagar kommer att tvätta min bil, så är det i nuläget nödvändigt sant att det då var sant att jag skulle tvätta min bil inom tre dagar.

Medan (a) är intuitivt sann, så är (b) problematisk. Det har hävdats att om man godtar en sådan slutsats om framtida betingade händelser så, leder det till fatalism och till förnekande av fri vilja.
I min doktorsavhandling har jag arbetet med att utveckla ett mer uttrycksfullt modalt språk med en modifierad nödvändighetsoperator som återger strukturen hos (a) och (b) olika. Detta mera uttrycksfulla språk kan dessutom användas för formalisering inom andra områden av filosofin, t.ex. kunskapsteori och vetenskapsteori.

Under min vistelse vid Filosofiska Institutionen i Lund vill jag huvudsakligen arbeta med ytterligare tillämpningar av denna nya modallogik inom andra områden av filosofin. Ett samarbete med institutionen i Lund, där det finns många ledande forskare i filosofisk logik, kunskapsteori och vetenskapsteori, skulle därför vara mycket inspirerande för min forskning och hjälpa mig att tränga djupare in i både de tekniska och de teoretiska aspekterna av mitt forskningsområde.