Kristen manlighet – en modernitetens paradox. Män och religion i en nordeuropeisk kontext 1840-1940

Inom modernhistorisk mansforskning har man ofta utgått från religion som en kvinnlig angelägenhet utan relevans i männens värld. Hur kommer det sig då att så stora grupper män engagerade sig för kyrka och kristen tro? Detta utgjorde startpunkten för projektet ”kristen manlighet”, vars övergripande syfte var att undersöka sambandet mellan kristen tro och konstruktionen av manlighet i en nordeuropeisk kontext 1840-1940. En central fråga har varit hur kristna ideal som exempelvis ödmjukhet och självförsakelse, vilka i den borgerliga genusdis-kursen kommit att knytas till kvinnokönet, inverkade på konstruktionen av kristen manlighet och vilka uttryck detta tog sig i enskilda mäns liv. Konkret handlar de olika delprojekten dels om män som agerade inom ramen för en etablerad kyrklig struktur på hemmaplan, dels om män i kyrkliga motkulturer och/eller kristna missionsrörelser.

Teoretiskt tog projektet sin utgångspunkt i den av många genus- och religionsforskare hävdade tesen om kristendomens feminisering under 1800-talet, vilken ställdes mot den av andra forskare konstaterade religiösa och kyrkliga revitaliseringen i konfessionalismens tecken under samma period.

Feminiseringstesen utgår dels från den samtida borgerligt liberala diskursens syn på religion som en privatsak knuten till den kvinnliga sfären, dels från kyrkostatistiska fakta. Inom den borgerliga kultureliten sammankopplades kristendomen i ökad utsträckning med kvinnlighet och mjuka värden och framställdes i fritänkarnas antikristna retorik som oför-enlig med sann manlighet. Inom den socialhistoriska forskningen har man emellertid uppmärksammat kristendomens och de olika konfessionella systemens betydelse i det moderna väster-ländska samhället.

Flera forskare har lyft fram sambandet mellan konfessionellt präglad kultur och nationell identitet och visat att kristendomen i dess olika konfessionella utformningar trots avtagande religiös praxis på många håll fortsatte att fungera som samhällets normativa värdegrund. Den tyske historikern Olaf Blaschke, som ingått i projektet, har på grundval av dessa insikter lanse-rat en teori om perioden 1830-1970 som ”en andra konfessionell era”, präglad av konfessionell konsolidering (konfessionalisering) och därav betingade konflikter. Blaschkes tes tar sikte på de sektorer i samhället som dominerades av män och går därmed stick i stäv mot feminiseringstesen, som bygger på premissen att männen distanserade sig från kyrka och religion.

Andra viktiga inspirationskällor har varit den franske sociologen Pierre Bourdieus teori om det manliga ”herraväldet” och Robert Connells teori om ”hegemonisk manlighet”, vilka båda framhåller betydelsen av konkurrens- och statuskamp mellan män som en viktig faktor i konstruktionen av manlighet. Vi har också tagit fasta på hypoteser om den hotade manligheten och strategier för att befästa manlig identitet.

För att motverka bilden av religionen som feminin uppkom under 1800-talet rörelser som sökte finna en andlig dimension i typiskt manliga aktiviteter. Ett exempel på detta är den brittiska ”muscular Christianity”-rörelsen, som betonade kroppens betydelse och propagerade för en mer vardagsnära kristendom. Ett annat exempel är kristna mäns engagemang i politik och sociala reformprojekt. Här spelade också nationalismen en viktig roll, och flera forskare har pekat på i hur hög grad denna sammansmält-ning av konfession och nation präglades av en strävan att befästa maskulin identitet.

Tio forskare har varit knutna till projektet, varav åtta finansierats av Riksbankens jubileumsfond och två haft finansiering från annat håll. Projektgruppen har, förutom de regelbundna nätverksmötena, arrangerat två internationella konferenser i Farfa utanför Rom 2004 och 2006. Forskningsresultaten presenteras i en svensk och en engelsk antologi, sju monografier samt en rad artiklar.

Vi har samverkat med en rad forskare från olika europeiska länder, bland dem Callum Brown, Nanna Damsholt, Kristin Fjelde Tjelle, Marit Monteiro och Tine Van Osselaer, vilka också medverkar i den engelska antologin. Projektets viktigaste publikationer är de båda antologierna, vars artiklar utgör en sammanfattning och konkretisering av den forsk-ning som utförts.

Inom modernhistorisk mansforskning har man ofta utgått från religion som en kvinnlig angelägenhet utan relevans i männens värld. Hur kommer det sig då att så stora grupper män engagerade sig för kyrka och kristen tro? Detta utgjorde startpunkten för projektet ”kristen manlighet”, vars övergripande syfte var att undersöka sambandet mellan kristen tro och konstruktionen av manlighet i en nordeuropeisk kontext 1840-1940. En viktig utgångspunkt har varit den av genus- och religionsforskare hävdade tesen om kristendomens feminisering under 1800-talet, vilken ställs mot den av andra forskare konstaterade religiösa och kyrkliga revitaliseringen i konfessionalismens tecken under samma period. Medan feminiseringstesen utgår dels från den samtida liberala diskursens syn på religion som en privatsak knuten till den kvinnliga sfären, tar företrädarna för revitaliseringstesen sikte på de sektorer i samhället som behärskades av män. Projektgruppen har också tagit fasta på sambandet mellan religion och nationell identitet samt hypoteser om den hotade manligheten och strategier för att befästa manlig identitet.

Våra undersökningar visar att samhällsengagemang på kristen grund var en viktig komponent i den kristna manligheten. Ett annat utmärkande drag är strävan att omkoda klassiska, i den borgerliga diskursen feminint konnoterade kristna ideal till manliga dygder och att instrumentalisera sekulära manlighetsideal och manlig kampanda för kristna syften.