Att konfrontera samband mellan klimat-vatten och biologisk mångfald: hur landsbygdssamhällen kan välja att bli hållbara

Projektet syftar till att förbättra den hållbara, motståndskraftiga och rättvisa utvecklingen av lands- och glesbygd i torra/torkdrabbade områden i Colombia. Att nå det målet kräver en god förståelse för interaktioner mellan klimat-vatten-biologisk mångfald. Med tanke på komplexiteten i dessa interaktioner och bristen på adekvata styrningsverktyg och ekologisk kunskap, förväntar vi oss att samarbete är en verklig utmaning för att planera för och hantera hållbara lösningar. Vi använder akviferer som ett laboratorium för att studera dessa interaktioner i lands- och glesbyggdsamhällen lokaliserade i tropiska torkdrabbade områden. Grundvattenresurser, eller akviferer, är en viss typ av gemensamma poolresurser (CPR) som aktörer skulle kunna uttömma som naturresurs då frånvaron av normer eller förordningar också medger överexploatering. I denna linje leder överutnyttjande och föroreningar av akviferer också till nedgång av ”ekosystemtillgångar”, såsom vatten och andra mindre synliga fördelar kopplade till biologisk mångfald, såsom luftkvalitet, vattenrening och avfallshantering.

Bortsett från biofysiska interaktioner samverkar undersystem inom klimat-, vatten- och biodiversitet genom politiska reaktioner på olika nivåer och geografier och genom olika aktörer. Följaktligen innebar Agenda 2030 ett synliggörande av synergier, konflikter och överlappningar av FNs 17 global mål (SDG). Ändå medför det relativa misslyckandet i klimatförhandlingar och otillräcklig finansiering för klimatpolitisk anpassning att ansvar delegerats från nationella regeringar till lokala samhällen. Följaktligen kommer lands- och glesbebyggdsamhällen sannolikt att stå ensamma när det gäller styrning av gemensamma poolresurser som mark, vatten, skogar och andra tillhörande naturresurser och mindre synliga ”ekosystemtillgångar”.

IPCC-rapporterna påminner oss behovet av skyndsamhet för agerande. För landsbygden och glesbygden begränsar sociala normer och praxis deras responsförmåga genom att binda dem till befintliga system av normer och regler som har visat sig vara ohållbara. Nationella eller andra aktörer kan komma med tekniska lösningar. Bristen är dock stor på att skapa uppmärksamhet för hur sociala metoder och processer skulle kunna utnyttja sådana tekniker. Därför är innebär inte genomförandet av de 17 SDG att det sker en styrning av dessa samhällens hållbara, motståndskraftiga och rättvisa utveckling.

Projektet syftar till att fylla detta forskningsgap genom att ställa tre relaterade frågor: (i) hur klimatförändringarna påverkar de sociala normerna och praxis för samarbete i lands- och glesbygd; (ii) vilka de kollektiva mekanismerna för anpassning till ett förändrande klimat är; och; (III) hur traditionell och vetenskaplig kunskap kan vara en del av beslutsprocessen på lokal nivå. Det socio-ekologiska systemet enligt Ostrom vägleder vårt resonemang om CPR när vi analyserar lands- och glesbygdsområden som förlitar sig på akviferer för vattenbehov i tropiska torra/torkdrabbade skogsområden.

Projektet syftar till att förbättra den hållbara, motståndskraftiga och rättvisa utvecklingen av lands- och glesbygd i torra/torkdrabbade områden i Colombia. Att nå det målet kräver en god förståelse för interaktioner mellan klimat-vatten-biologisk mångfald. Med tanke på komplexiteten i dessa interaktioner och bristen på adekvata styrningsverktyg och ekologisk kunskap, förväntar vi oss att samarbete är en verklig utmaning för att planera för och hantera hållbara lösningar. Vi använder akviferer som ett laboratorium för att studera dessa interaktioner i lands- och glesbyggdsamhällen lokaliserade i tropiska torkdrabbade områden. Grundvattenresurser, eller akviferer, är en viss typ av gemensamma poolresurser (CPR) som aktörer skulle kunna uttömma som naturresurs då frånvaron av normer eller förordningar också medger överexploatering. I denna linje leder överutnyttjande och föroreningar av akviferer också till nedgång av ”ekosystemtillgångar”, såsom vatten och andra mindre synliga fördelar kopplade till biologisk mångfald, såsom luftkvalitet, vattenrening och avfallshantering.