Samordnad vård och omsorg för personer med utvecklingsstörning och omfattande sjukvårdsbehov: tillämpning, hinder och möjligheter

Det är välkänt att äldre personer som har flera sjukdomar och omfattande behov ofta behöver insatser från flera vårdgivare inom öppenvård, slutenvård, primärvård och kommunal vård- och omsorg. Det ställer stora krav på samordning. Om vården och omsorgen inte är samordnad leder det till uppenbara risker att de blir hänvisade till akutsjukvården för att lösa problem. Det innebär stora kostnader för samhället men också risker för individen eftersom akutsjukvården har stora problem att kunna möta äldre personers ofta komplexa behov.

Moderna medicinska och sociala framsteg har gjort att medellivslängden för personer med utvecklingsstörning har ökat markant och många uppnår nu den normala pensionsåldern. Äldre personer med utvecklingsstörning har ofta komplexa vård- och omsorgsbehov samtidigt som de har svårt att göra sin röst hörd. WHO har påtalat att människor med utvecklingsstörning eller andra tidigt förvärvade intellektuella funktionsnedsättningar riskerar att missgynnas genom lägre tillgång till vård och omsorg. Det finns också forskning som indikerar att det är betydligt vanligare att personer med intellektuella funktionsnedsättningar dör på grund av brister i vården jämfört med befolkningen i stort.

Det saknas forskning som belyser personer med utvecklingsstörning och deras behov av integrerad vård baserad på samverkan mellan kommun och landsting. Sådan forskning kan generera viktig kunskap – både på system- och individnivå – och som kan användas för att planera, utveckla, samordna och genomföra en bra och säker vård- och omsorg.

Syftet med projektet är att undersöka hur personer med utvecklingsstörning i praktiken får del av olika former av samverkan mellan huvudmän för att åstadkomma koordinerad och integrerade vård.

Frågeställningarna är: 1) Hur tillämpas det lagstadgade kravet på organisering av samverkan i praktiken mellan hälso- och sjukvård och omsorg avseende personer med utvecklingsstörning som har omfattande behov av sjukvård och omsorg? Samt 2) Vilka hinder och möjligheter med samverkan identifieras i samverkan mellan kommun och landsting?

Det övergripande målet med projektet är att med stöd av kunskaperna från projektet kunna minska omfattningen av akutsjukvård då detta är en traumatisk händelse som kan få stora konsekvenser för livskvalitet hos personer med utvecklingsstörning. De kunskaper som erhålls i studien ska kunna användas av omsorgspersonal och i hälso- och sjukvården för att reflektera över hur samverkan ska kunna utformas och anpassas för personer med utvecklingsstörning som har omfattande behov av vård och omsorg. Kunskaperna har stort nationellt intresse varför en svensk rapport ska författas och publiceras. Resultaten har även stort internationellt intresse då diskussioner pågår om behovet av koordinering av insatser för att personer med utvecklingsstörning ska få de allra bästa och jämlika livsvillkoren.

Projektet genomförs i form av dels telefonintervjuer med ett antal personer på olika nivåer i kommuner, regioner och regionförbund och dels i form av enkäter till LSS-sjuksköterskor och MAS i alla Sveriges kommuner.