Kuba, känslor och politik i Sverige 1959-

Sedan den kubanska revolutionen genomfördes 1959 har Kuba varit ett kontroversiellt tema i svensk debatt. Att det är en politisk konflikt är självklart. Men att det här finns mycket känslor inblandat såväl i själva engagemanget som i retoriken är också uppenbart. Det är detta spänningsfält som undersöks i det här projektet.

Kubanska revolutionen har både i sin samtid och senare varit ett ämne som väckt känslor, både negativa och positiva. Detta är fokus i det här projektet.

Tidsperioden för undersökningen är 1959 och fram till idag och fokus kommer att ligga på de grupper och personer som öppet menar att den kubanska revolutionen är en förebild och att det kubanska samhället är ett alternativ.

Målsättningen med det här projektet är att utveckla forskningsfältet om känslornas betydelse för politiska ställningstaganden, inte minst för skapandet av olika politiska gemenskaper. Detta forskningsfält har ännu så länge fått litet genomslag i Sverige. Den svenska socialistiska traditionen och vänsterintellektuellas position i det svenska samhället gör exemplet Kuba i ett svenskt sammanhang synnerligen lämpligt även i ett internationellt perspektiv. Det ger också möjlighet att följa ett engagemang, en önskan om ett bättre samhälle under en längre period, från 1959 fram till idag, vilket gör det möjligt att komma åt både kontinuitet och förändringar såväl i en bredare politisk diskurs som i olika politiska gemenskaper. Ett bidrag kan därmed lämnas till det internationella forskningsläget rörande känslornas betydelse för politisk mobilisering,